Folkhälsoguiden

Fakta om graviditet och arbetsmiljö

Text från faktabladet om graviditet och arbetsmiljö

Enheten för arbetsmedicin vid Institutet för miljömedicin får ofta frågor om riskerna för graviditetsstörningar vid olika typer av exponeringar både i arbetet och på fritiden. Avsikten är att detta faktablad ska vara en praktisk handledning och besvara de vanligaste frågorna. Vi tar inte upp alla situationer där man måste överväga risker för fosterpåverkan. Graviditetsstörningar brukar indelas i missbildningar, utvecklingsstörningar och missfall. I ett vidare perspektiv innefattas även ofrivillig barnlöshet – infertilitet. Här tar vi bara upp frågeställningar som kan uppstå kring en redan konstaterad graviditet. 
 
Det är ofta svårt att med säkerhet avgöra risken för att arbetet ska påverka graviditeten negativt, men kvinnan måste givetvis få ett snabbt besked om hon kan fortsätta i sitt arbete eller inte. Mycket är outforskat inom detta område, och därför är det i många situationer omöjligt att ge råd som är underbyggda av exakt kunskap om riskfaktorer. Riskbedömningen måste därför ofta baseras på en allmän bedömning av exponeringssituationen eller på så kallad analogiresonemang. Till exempel antas ofta att kemikalier som är cancerframkallande också kan vara fosterskadande.

Bedömningen sker alltid individuellt. Bland annat måste man ta hänsyn till hur långt graviditeten fortskridit, samt göra en bedömning av exponeringsförhållanden. Kvinnans egen upplevelse av risken har också betydelse för bedömningen, liksom om det föreligger medicinska riskfaktorer (till exempel diabetes) eller om kvinnan haft tidigare graviditetsproblem.

Det finns en författning från Arbetarskyddsstyrelsen: Gravida och ammande arbetstagare (se nedan) som fastslår vilka bestämmelser som gäller. I kommentarerna till författningen finns också många råd om hur den ska tillämpas. I många fall räcker sannolikt uppgifterna i författningen för att man lokalt ska kunna göra en bedömning av graviditetsriskerna på en viss arbetsplats.

Gravida och ammande arbetstagare afs 1994:32

Sedan 1 januari 1995 gäller Arbetarskyddsstyrelsens författning ”Gravida och ammande arbetstagare”. Föreskriften gäller, precis som Arbetsmiljölagstiftningen för övrigt, för arbetstagare samt för elever. Föreskriften har kommit till för att i möjligaste mån skydda det ofödda och det ammade barnet från negativ påverkan på grund av mammans arbete. Det är därför viktigt att så tidigt som möjligt diskutera eventuella risker i samband med arbetet.

Arbetsgivaren har ansvaret för att en bedömning av risken för graviditetspåverkan genomförs och att arbetet anpassas så att risken elimineras. Detta gäller under förutsättning att arbetsgivaren blivit informerad om att kvinnan är gravid.

Det som står i föreskriften om risker är givetvis relevant för alla gravida och ammande, det vill säga även för dem som är egna företagare eller exponeras i samband med hobbyverksamhet. Skillnaden är att i det dessa fall inte finns någon tvingande lagstiftning, och för närvarande inte heller någon rätt till ersättning från Försäkringskassan.

Föreskriften kan beställas från Arbetarskyddsstyrelsens publikationsservice, tel. 08–730 97 00 eller läsas via deras webbplats, se längst ned på denna sida.

Kemiska riskfaktorer

Organiska lösningsmedel

Det finns flera undersökningar som tyder på att risken för missfall och möjligen även fostermissbildningar ökar vid höggradig yrkesmässig exponering för organiska lösningsmedel.

Vi brukar avråda från arbete eller fritidssysselsättning som medför måttlig eller hög exponering för organiska lösningsmedel, särskilt under graviditetens första tredjedel. Exponeringstidens längd påverkar inte bedömningen i någon större utsträckning, en exponering under bara några dagar kan tänkas medföra skada om den inträffar under en känslig tid i fosterutvecklingen. Givetvis blir dock risken för skada större om exponeringen är långvarig.

Låggradiga och kortvariga exponeringar brukar inte anses utgöra någon riskfaktor. Med låggradig exponering menar vi exponeringar som är mindre än en tiondel av det hygieniska gränsvärdet. Många lösningsmedel har en låg lukttröskel, ibland vid hundradelar av gränsvärdesnivån. Närvaron av lukt är därmed inte tillräckligt för att klassificera ett arbete som skadligt ur graviditetssynvinkel.

Metaller

Bly

Foster och barn är mer känsliga för toxisk påverkan av bly än vuxna. Därför finns en särskild bestämmelse om att gravida eller ammande kvinnor inte får sysselsättas i blyexponerat arbete (AFS 1992:17). Med tanke på risken för fosterskada vid graviditet är det biologiska gränsvärdet för bly i blod lägre för kvinnor under 50 år än för kvinnor över 50 och för män (1,5 µmol/l respektive 2,5 µmol/l). Vad som menas med blyexponerat arbete framgår av AFS 1992:17.

Kvicksilver

Kvicksilver är en metall som är känd för att i vissa föreningar (metylkvicksilver) kunna ge fosterskador och utvecklingsrubbning. Exponering för kvicksilver inom tandvården anses dock inte utgöra någon risk för fosterpåverkan förutsatt att arbetet sker i enlighet med föreskriften om amalgam och kvicksilver inom tandvården (AFS 1989:7).

Cytostatika

Cellgifter är mycket kraftfulla läkemedel som ingriper i celldelningsprocessen. Arbete med beredning av cellgifter inom sjukvården förutsätter särskilda skyddsåtgärder för att hindra att personalen exponeras (AFS 1984:8 och AFS 1999:11). Oskyddat arbete med cytostatika
medför exponering som ger en ökad frekvens av störningar i arvsmassan i perifera blodkroppar. Oskyddat arbete med cytostatika är särskilt olämpligt för gravida. Om arbete med cytostatika ska utföras av gravida förutsätter det att skyddsutrustning i form av dragskåp och skyddskläder m.m. fungerar på ett optimalt sätt och används konsekvent. Kvinnans egen önskan om eventuell omplacering bör tillmätas stor betydelse.

Narkosgaser

En ökad risk för spontanaborter bland narkosgasexponerade narkos- och intensivvårdssköterskor rapporterades i många undersökningar under 1960- och 70-talen. Då senare mer välkontrollerade undersökningar inte har kunnat bekräfta dessa resultat misstänks att de tidigare fynden orsakats av metodologiska brister i studierna. Exponeringen för narkosgaser har också minskat på operationsavdelningarna under 80- och 90-talen. Mot denna bakgrund har motiven för att avråda narkossköterskor från fortsatt arbete under graviditet minskat avsevärt. På många platser omplaceras sannolikt gravida narkossköterskor, och då tillgängliga studier inte helt friar från misstankar om risk bör kvinnans egen önskan om omplacering tillmätas stor betydelse.

Andra kemikalieexponeringar

Arbete inom läkemedelsindustrin kan medföra graviditetspåverkan. För att bedöma riskerna bör man vända sig till företagshälsovården.

Arbete som innebär exponering för aromatiska polycykliska kolväten (PAH) som bland annat finns i sot, tjära, beck, eller rök nämns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrift (AFS 1994:32) som en situation där arbetsgivaren ska bedöma risken för graviditetspåverkan. Direkta kunskaper om risker saknas dock.

Avgaser från motordrivna fordon innehåller PAH. Höggradig exponering för motoravgaser bör givetvis undvikas, även på grund av att avgaser från bensindrivna fordon innehåller kolmonoxid. Den relativt måttliga exponering för motoravgaser som förekommer i stadsmiljöer är inte känd för att kunna förorsaka graviditetspåverkan.

Bekämpningsmedel (som används inom jordbruk, vid handelsträdgårdar och i trädgårdsskötsel) är ofta biologiskt mycket aktiva kemikalier, men de exakta graviditetsriskerna är kända bara i undantagsfall. En allmänt hög försiktighet är påkallad för gravida.

I gränsvärdeslistan finns ytterligare kemiska ämnen som klassats som reproduktionsstörande.

Föreskrift om hygieniska gränsvärden (AFS 1996:2)
Följande ämnen är upptagna som reproduktionsstörande i gränsvärdeslistan:
• Benso(a)pyren
• Blyföreningar
• Dimetylformamid
• 2-Etoxietanol
• 2-Etoxietylacetat
• Etylentiourinämne
• Koldisulfid
• 2-Metoxietanol
• 2-Metoxietylacetat
• Nickelkarbonyl

Mikroorganismer

Gravida får inte sysselsättas i arbete som innebär risk för exponering för rubella (röda hund) eller toxoplasma, om kvinnan inte har immunitetsskydd mot dessa sjukdomar. Även andra smittämnen kan innebära en ökad risk.

Övriga riskfaktorer

Joniserande strålning

Statens strålskyddsinstitut har utfärdat en särskild föreskrift om arbete som innebär exponering för joniserande strålning, till exempel vid arbete på röntgenavdelning (SSI FS 1998:4). För kvinnor i fertil ålder gäller ett särskilt lågt gränsvärde för maximal stråldos för att skydda fostret vid en eventuell graviditet. Vid graviditet har kvinnan rätt att omplaceras till helt oexponerat arbete om hon vill. Om hon arbetar kvar ska den maximalt tillåtna stråldosen ytterligare begränsas (ekvivalenta dosen till fostret ska vara så låg som möjligt, max 1 mSv under hela graviditeten). Dessa bestämmelser gäller även för verksamheter som medför exponering för joniserande strålning utan att denna beror på själva arbetsprocessen, till exempel vid arbete på platser med förhöjd bakgrundsstrålning.

Icke-joniserande strålning

Bildskärmar avger svaga elektromagnetiska fält. Frågan om bildskärmsarbete kan innebära en risk vid graviditet har diskuterats under flera år. Hittills publicerade studier talar inte för att bildskärmsarbetet i sig utgör en riskfaktor, men man har diskuterat om stress i arbetet (och oro kring risk för skador) skulle kunna utgöra en riskfaktor för graviditetsstörning. För närvarande avråder vi inte från bildskärmsarbete vid graviditet.

Fysisk belastning

Tunga lyft med mera

Olämpliga och belastande arbetsställningar utgör sannolikt en extra riskfaktor för att den gravida kvinnan ska få besvär från rörelseorganen. Mycket lite är känt om riskerna för fostret. Tillgängliga studier talar dock inte för att låg eller måttlig fysisk belastning skulle utgöra någon påtaglig risk för fostret, men vi avråder från tung fysisk belastning.

Vibrationer

Helkroppsvibrationer under senare delen av graviditeten utgör en riskfaktor för förtidig födsel, och ska undvikas.

Gruvarbete

Gruvarbete medför oftast sådana fysikaliska exponeringar (buller, tungt arbete, vibrationer, nattarbete) att det är olämpligt för gravida
(AFS 1997:3 och AFS 1994:32).

Buller

Lågfrekvent buller fortplantas bra genom bukvägg och fostervatten till fostret, och det finns flera studier som tyder på att bullerexponering kan medföra hörselnedsättning hos barnet. Exponering under gränsvärdesnivån (85 dBA) medför dock sannolikt ingen risk. Detta innebär att arbeten där hörselskydd ska användas är olämpliga för gravida, särskilt om bullret är lågfrekvent (se Arbete och Hälsa 1999:3). Att arbeta i bullrig miljö medför också ofta stress och blodtrycksförhöjning, som också är olämpligt vid graviditet.

Nattarbete

Nattarbete anses oftast inte utgöra någon risk. Enligt föreskriften om gravida och ammande arbetstagare kan dock nattarbete bli alltför påfrestande i vissa fall, vilket ska avgöras individuellt i samråd mellan läkare och den gravida kvinnan. Nattarbete som kan innebära påtaglig fysisk och/eller psykisk belastning bör undvikas under graviditet. Fysiskt tungt arbete i kombination med nattarbete kan innebära risker. Nattarbete bedöms också olämpligt för kvinnor med ökad risk för graviditetskomplikationer.

Vem ansvarar för vad?

Ansvaret för att arbetet inte är en risk för gravida ligger primärt på arbetsgivaren. I första hand ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att minska eventuella risker. Om arbetet inte kan förändras så att det kan ske utan risk för den gravida ska hon omplaceras till icke exponerat arbete. Om arbetsgivaren inte har rimlig möjlighet till sådan omplacering har anställda kvinnor rätt till så kallad förlängd havandeskapspenning från försäkringskassan. Kvinnan ansöker om detta på särskild blankett (FKF 7205), till viken arbetsgivaren ska foga ett intyg om att omplaceringsmöjligheter saknas. Läkaren utfärdar lämpligen ett intyg i form av ett brev till Försäkringskassan, särskild blankett finns inte.

Litteratur

I följande föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen finns information om graviditet:
• AFS 1998:5 Arbete vid bildskärm
• AFS 1998:1 Belastningsergonomi
• AFS 1997:3 Bergarbete
• AFS 1997:12 Biologiska ämnen
• AFS 1992:10 Buller
• AFS 1992:17 Bly
• AFS 1984:8 Cytostatika se även AFS 1999:11
• AFS 1993:57 Dykeriarbete
• AFS 1994:32 Gravida och ammande arbetstagare
• AFS 1996:2 Hygieniska gränsvärden
• AFS 1995:1 Rök- och kemdykning
• AFS 1999:11 Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt. Ersätter AFS 1984:8 fr.o.m. 1/7 2000

Dessutom gäller Strålskyddsinstitutets författningssamling:
• SSI FS 1998:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter för dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning

Annan litteratur:
• Graviditet och arbetsmiljö av Peter Westerholm. Arbetarskyddsnämnden, 1993. (Mer litteraturtips finns i denna bok)
• Reproductive hazards of the workplace. Frazier L & Hage ML, (red). New York, N.Y., Van Nostrand Reinhold, 1998 (Hazards of the workplace series); ISBN 0-442-02042-2
• Byström M. Hörselnedsättning och störningsupplevelse av buller – en jämförelse mellan kvinnor och män. Arbete och Hälsa 1999:3, Arbetslivsinstitutet, Stockholm
• Pettersson B. Riskfritt jobb för gravida: stencil från Arbetarskyddsstyrelsen

WWW-länkar
Arbetsmiljöverkets författningssamling: http://www.av.se
Ämnen som klassificeras som reproduktionstoxiska finns på kemikalieinspektionens klassificeringslista: http://www.kemi.se

Information
Tag gärna kontakt med Arbets- coh miljömedicinska mottagningen för att diskutera enskilda svårbedömda fall.

Tillbaka