Vanliga frågor om BAMSE-undersökningen
Här har vi sammanställt de vanligaste frågorna från föräldrar och medverkande barn om BAMSE-undersökningen. Frågorna är besvarade av Magnus Wickman, barnläkare, professor och projektledare för BAMSE.
Adressfrågor – varför så många?
Sverige och Stockholm är unikt på många sätt. Sedan flera år tillbaka samlas information om halter av luftföroreningar vid samtliga adresser i Stockholms län. Det betyder att vi, med hjälp av uppgifterna om de adresser där barnen har bott och där mamman bodde under graviditeten, kan räkna ut hur höga halter av luftföroreningar som barnet har utsatts för. Vi kopplar sedan dessa uppgifter med hälsodata, främst från lungorna.
Redan i den första Bamse-studien kunde vi visa att barn som under sitt första levnadsår vistas i en miljö med höga halter av föroreningar från trafiken löper en större risk att få astma, sänkt lungfunktion och pollenallergi. Dessa resultat följer vi upp genom att undersöka om de negativa hälsoeffekterna håller i sig eller om de går över.
Eksem – hur behandla?
Eksem innebär att hudens barriär är skadad, vilket medför att hudens celler inte håller ihop helt utan släpper ut fukt. Huden kan möjligen också släppa in oönskade ämnen såsom allergen. Eksem leder till att huden blir inflammerad. Skadan i hudens barriär är mer eller mindre uttalad, beroende på eksemets svårighetsgrad.
För att motverka eksem gäller det att undvika sådant som torkar ut eller försämrar huden. I stället bör man tillföra fukt och fuktighetsbevarande kräm är därför A och O. Är huden inflammerad, röd och kliar, behövs en kortisonkräm. I regel behöver man börja med en stark till mellanstark kräm för att snabbt dämpa inflammationen och sedan gå över till en svagare kortisonkräm. Felet många gör är att de slutar för tidigt med kortisonkrämen. Det är också viktigt att när kortisonkrämen torkat in, alltså efter det att man smörjt in huden, ska man även eftersmörja med fuktighetsbevarande kräm.
Luftförorening från trafik och flyg – allmänna frågor
Var god se adressfrågor. Trots att luften i Stockholm är förhållandevis ren kan den ha negativa effekter på hälsan. Föroreningar från trafiken bidrar till att försämra luften i Stockholm. Barn som är genetiskt känsliga för luftföroreningar och som växer upp i områden där halterna är höga löper en klart ökad risk att få en påverkan på lungorna. För buller från flygtrafiken har man bland vuxna sett en ökad risk för förhöjt blodtryck. Någon sådan undersökning har inte gjorts på barn.
Luftmätningar och dammprover som utförts tidigare – vad visar de?
Under barnens första levnadsår undersöktes ventilation och luftfuktighet i en del av de medverkande familjernas bostäder. Dålig ventilation, men framför allt hög luftfuktighet, ökade risken för astma under de första levnadsåren. Om det nyfödda barnet växte upp i en bostad där barnets sovrum var nyrenoverat så ökade också risken för småbarnsastma. Om föräldrarna rökte samtidigt som vi kunde uppmäta höga NO2-halter så ökade också risken för astma.
I en delstudie till BAMSE undersöktes mögel och bakteriekomponenter (endotoxin, beta-glucan) i ett antal hem. Dessa komponenter finns i våra bostäder i varierande grad, men en del av dem verkar kunna skydda mot vissa former av astma. Stora hushåll och familjer med husdjur hade mer av dessa komponenter. Mängden damm i madrasser som innehåller rikligt med dessa komponenter minskade risken för allergi mot pollen och pälsdjur.
Ju fler katter som finns i omgivningen, desto högre halter av kattallergen finns i den egna bostaden och i barnets madrassdamm. Vi har sett att om man har katt under de första levnadsåren ökar risken för känslighet för katt. Men upp till 4 års ålder har vi inte kunnat se något samband med astma. Möjligen kan sådana samband visas först senare.
Undersökning och testning
Denna gång sker ingen undersökning. Däremot kommer vi att göra en större hälsoundersökning när de ungdomar som nu medverkar är 16 år.
Återföring och sammanställning
När allt material har samlats in ska det gås igenom, rättas upp och sammanställas. Tidigare har det tagit mer än ett år efter avslutad insamling, men tack vara att många har svarat på vår webbenkät kan det gå fortare denna gång. Flertalet av de föräldrar och barn som har svarat på enkäterna har även skrivit sin e-postdress, vilket gör att det är enkelt för oss att skicka ut en sammanställning.