Folkhälsoguiden

Diabetes

Vad är diabetes?

Diabetes ett samlingsnamn för flera sjukdomar med förhöjda blocksockernivåer som gemensam nämnare. De höga blodsockernivåerna skadar med tiden känsliga organ i kroppen som t.ex. nerver, njurar och näthinnan. Den kanske allvarligaste komplikationen är en ökad risk för hjärtinfarkt. Detta är en av anledningarna till att den förväntade livslängden är kortare hos personer med diabetes än hos den övriga befolkningen.

Förekomst i länet

I Folkhälsoenkäten som genomfördes i Stockholms län år 2006, uppger
3 procent av kvinnorna och 5 procent av männen i åldern 18-84 år, att de har diabetes. Mycket talar för att förekomsten av diabetes ökat i Stockholms län de senaste 16 åren. Det kan till viss del vara ett resultat av att allt fler barn och vuxna är överviktiga.

Diabetes typ 1, typ 2 och LADA

Typ 1 och typ 2 diabetes är de mest kända formerna av diabetes. Vanligast är typ 2 diabetes som svarar för 80-90 procent av alla fall. Sjukdomen debuterar vanligtvis efter 40 års ålder och risken ökar kraftigt med stigande ålder. Sjukdomen uppstår ofta till följd av en minskad känslighet för insulin, vilket kan orsakas av t.ex. övervikt, i kombination med nedsatt insulinfrisättning. Inledningsvis kan typ 2 diabetes ofta behandlas med livsstilsförändringar (kost och motion). Efter en längre tids sjukdom krävs vanligtvis medicinering, först med tabletter och senare även insulinbehandling.
Sjukdomen utvecklas ofta smygande och kan till en början ge inga eller vaga symptom såsom trötthet eller ökad törst. Genom att blodsockerhalten undersöks kan man dock enkelt fastställa sjukdomen.

Typ 2 diabetes är en ärftlig sjukdom men risken att insjukna påverkas också av livsstilsfaktorer såsom övervikt, fysisk inaktivitet och rökning. Personer med ärftlighet i kombination med en eller flera andra riskfaktorer löper särskilt stor risk att insjukna. Genom sunda levnadsvanor går det dock att markant minska risken för typ 2 diabetes.

Typ 1 diabetes kallas den form av diabetes som barn drabbas av, men även vuxna kan utveckla denna diabetesform. Typ 1 diabetes är en autoimmun sjukdom där kroppens eget immunsystem angriper de insulinproducerade cellerna i bukspottkörteln. Detta medför att insulinproduktionen upphör och därför behöver patienterna tillföra insulin regelbundet för att överleva. Riskfaktorerna är betydligt mindre kända än för typ 2 diabetes, men ärftlighet och virusinfektioner tidigt i livet tros öka risken.

För ungefär 20 år sedan identifierades en ny form av diabetes kallad LADA (latent autoimmune diabetes in adults). Som framgår av namnet är LADA i likhet med typ 1 diabetes, en autoimmun diabetesform. Sjukdomen utvecklas dock långsammare än typ 1 diabetes och patienterna behöver insulin först i ett senare skede. LADA har även drag av typ 2 diabetes eftersom sjukdomen utvecklas hos vuxna och är vanligare hos personer som är överviktiga och stillasittande. LADA tros svara för 10 % av den totala diabetessjukligheten men trots detta vet man fortfarande mycket lite om orsakerna till LADA och hur sjukdomen bäst kan behandlas.

Arbete kring diabetes inom Karolinska Institutets folkhälsoakademi

För närvarande pågår arbete med att belysa riskfaktorer för LADA och typ 2 diabetes samt utvecklandet av komplikationer vid LADA och typ 2 diabetes. Arbetet sker i samarbete med forskare vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim och Institutionen för Molekylär medicin vid Karolinska Institutet.