EU-DAP-projektet
För mer information om EU-Dap-projektet: charlotte.jansson@ki.se
1. Bakgrund
Nationella undersökningar bland elever i årskurs 9 visar att andelen ungdomar som röker och/eller snusar inte förändrats mycket de senaste 10 åren. Däremot har den genomsnittliga alkoholkonsumtionen ökat sedan slutet av 90-talet. Undersökningar visar också en stadig ökning av andelen elever som provat illegala droger, främst cannabis och marijuana. Under de senaste åren har även andelen ungdomar som också experimenterar med andra droger ökat.
Den svenska regeringen har som ett led i arbetet antagit två Nationella propositioner, en kring alkoholfrågor och en som riktar sig mot drogsituationen i Sverige (2000/01:20). Propositionerna betonar behovet av utvärdering av de förebyggande insatser som görs kring dessa frågor i skolorna.
2. Varför är EU-DAP viktigt?
Idag vet man lite om de faktorer som ligger bakom ett drogberoende. Det är därför svårt att veta vilka förebyggandeprogram som är effektiva. Många av de insatser som idag används i Sverige och i övriga Europa har inte utvärderats på ett tillfredsställande sätt.
Syftet med projektet är att studera effektiviteten av förebyggande insatser som riktar sig mot alkohol, narkotika och tobak. Eu-Dap finansierades av Eu-kommissionen år 2003, sju länder (Belgien, Grekland, Italien, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike), nio centrar, 143 skolor och over 7000 ungdomar i åldern 12-14 år är delaktiga i projektet. I Sverige riktar sig studien mot elever som går i årskurs 7 i Stockholms län.
3. Hur har Eu-Dap genomförts?
Ett slumpmässigt urval av skolor i Stockholms län erbjöds en möjlighet att delta i projektet EU-Dap. 23 högstadieskolor och 45 klasser i Stockholms län med undantag för Stockholms stad nappade. Skolorna blev slumpmässigt indelade i antingen interventionsskolor eller kontrollskolor. Deltagandet i EU-Dap var helt frivilligt för eleverna och de kunde när som helst avstå från vidare medverkan. I Sverige rekryterades sammanlagt 1033 elever.
I interventionsklasserna fick eleverna ta del av ett förebyggande program (Unplugged, se nedan), medan kontrollgruppen fortsatte med den planerade ANT-undervisningen (ANT= Alkohol, Narkotika och Tobak) som vanligt.
4. Vilken intervention har utvärderats?
Interventionsklasserna blev slumpmässigt indelade i tre mindre grupper:
- ”Unplugged”
- ”Unplugged” + föräldramedverkan
- ”Unplugged” + “kamratstödjare”
Samtliga grupper fick del av programmet ”Unplugged” som är baserat på en ”livskunskapsmodell”. Livskunskap eller social och emotionell kompetens, är förmågan att hantera och upprätthålla relationer till andra, vara ansvarsfull, kunna ta beslut, lösa konflikter utan att det resulterar i handlingar som skadar en själv eller andra. Programmet består av 12 lektionstillfälle, inklusive ett introduktionstillfälle och ett avslutande tillfälle.
De 12 lektionerna heter:
Lektion 1: ”Vad är ”Un-plugged”
Lektion 2: “Vad väljer du?”
Lektion 3: ”Hur farligt är droger?”
Lektion 4: ”Tobak en drog?”
Lektion 5: ”Vad tror du?”
Lektion 6: ”Att vara eller inte vara?”
Lektion 7: ”Hur gör du?”
Lektion 8: ”Party-tiger!”
Lektion 9: ”Ta plats!”
Lektion 10: ”Hur hanteras problem?”
Lektion 11: ”Hur löser du problem?”
Lektion 12: ”Hur når du målet?”
Lektionerna leddes av en ordinarie lärare i respektive klass. Lärarna gick innan de startade med Un-plugged, en 2 dagars utbildning, där de fick lära sig de pedagogiska metoderna som används i programmet.
I gruppen med "Un-plugged" och föräldramedverkan, fick eleverna ta del av de 12 lektionerna. Utöver det bjöds föräldrarna in till tre diskussionskvällar á tre timmar som leddes av en expert inom området.
De klasser som använde programmet ”Un-plugged” med kamratstödjare, hade sju extra möten som leddes av två elever (kamratstödjare) i klassen (en pojke och en flicka) utöver de 12 lektionerna i programmet. Kamratstödjarna fick komma till Centrum för folkhälsa för en halvdags information kring upplägget på mötena och olika metoder som de kunde använda.
5. Vad utvärderades?
En månad innan programmet Un-plugged startades genomfördes en enkätundersökning. Eleverna fick under skoltid anonymt, fylla i ett frågeformulär kring erfarenheter av och kunskaper om tobak, alkohol och droger. Cirka tre månader efter att Un-plugged avslutats genomfördes en ny enkätundersökning där eleverna än en gång fick fylla i frågor kring erfarenheter av och kunskaper om tobak, alkohol och droger. Ytterliggare minst en uppföljning är planerad (ett år efter att Un-plugged avslutades), den sker våren 2006.
Uppgifterna som eleverna har lämnat kring beteende och andra faktorer (t.ex. kunskaper, attityder) vid de olika enkättillfällena jämförs och analyseras, för att se om interventionen har haft någon effekt.
6. Studiens betydelse
Det slutliga målet med studien är att se effekterna av de olika delar som ingår i en skolbaserad utbildning för drogprevention, exempelvis att öka kunskaper, ändra attityder och beteenden. Förhoppningsvis kommer studiens resultat att få stor betydelse för utformningen av framtida skolbaserade insatser för, alkohol-, narkotika och tobaksprevention.
Resultatet kommer att spridas med hjälp av rapporter och publikationer som är riktade mot allmänheten och institutioner, framförallt följande:
- Skol- och utbildningsstyrelsen, på europeisk, nationell och lokal nivå (ex. i Sverige skolverket, kommunstyrelsen).
- Institutioner knutna till folkhälsa (ex. i Sverige Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen, landstinget).
Tillbaka