Välkommen till Folkhälsoguiden

Rapport

Självskadebeteenden bland ungdomar och unga vuxna

Rollen av etnisk bakgrund, familjens socioekonomiska status och skolprestationer. Rapport 2011:21

Sammanfattning

Bakgrund: I Sverige har antalet unga människor (15–25 år gamla) som tagits in på sjukhus på grund av avsiktligt självförvållade skador ökat markant de senaste tio åren. Forskning visar på att risken för självskadebeteende inte är jämnt fördelad över olika samhällsskikt och att ungdomar med en annan etnisk bakgrund än svensk och de som växer upp i socioekonomiskt utsatta familjer kan vara särskilt riskutsatta. Dessutom ökar empiriskt stöd för att skolprestationernas kvalitet har ett viktigt inflytande i sammanhanget.

Syfte: Det övergripande syftet med föreliggande rapport är att öka kunskapen om den roll som etnicitet, familjens socioekonomiska status (SES) och skolprestationer, på såväl individnivå som skolnivå, kan ha för risken för självskadebeteende bland ungdomar och unga vuxna.

Metod: Underlaget för denna studie utgörs av registerbaserad statistik avseende: självskadebeteende, familjens socioekonomiska bakgrund och skolprestationer. Den studerade populationen består av hela den del av Sveriges befolkning, som är född mellan 1973 och 1982 (N=1 009 157) respektive 1973 och 1977 (N=491 258) och som dokumenterats i den Svenska Folk- och bostadsräkningen 1985 och 1990.

Resultat och slutsatser: Skolprestationer i grundskolan har framkommit som en stark, oberoende riskfaktor för självskadebeteende och som en förmedlande faktor i sambandet mellan föräldrars SES och risken för självskadebeteende. Låga skolprestationer bör ses som en varningssignal för ökad risk för självskadebeteende bland ungdomar. Insatser i skolan som på ett adekvat sätt möter de akademiska behov som finns hos barn från resurssvaga familjer har även potential att motverka de sociala skillnaderna avseende självskaderisken. 

Risken för självskadebeteende varierade signifikant mellan skolor. Individer i skolor där en stor andel elever har ensamstående föräldrar och/eller kommer från familjer med låg SES hade en ökad risk för självskador, oberoende av individuell bakgrund. Att minska den sociala segregationen mellan skolorna kan troligen minska den genomsnittliga elevens risk för självskadebeteende. Dock kunde de kontextuella faktorerna, det vill säga andel elever från familjer med låg SES, andel elever med ensamstående föräldrar och skolans genomsnittsbetyg, endast förklara mindre än en procent av variansen mellan skolor vilket tyder på att faktorer på den individuella nivån är den främsta orsaken till riskskillnaden för självskadebeteende. 

Etniska minoriteter i Sverige (utom de från Sydeuropa) hade en ökad risk för självskadebeteende jämfört med infödda befolkningen (hazardkvoter varierade mellan 1.6 till 2.3). När familjens socioekonomiska bakgrund kontrollerades, minskade risken för alla etniska minoriteter, men den förblev högre för invandrare från Finland, Västeuropa/andra västländer och de med en svenskfödd och en utlandsfödd förälder. Den ökade risken för självskadebeteende bland ungdomar med utomeuropeisk etnicitet i Sverige tycks således kunna förklaras främst av socioekonomiska faktorer.

Finns endast att laddas ner som pdf (se höger kolumn)