Folkhälsopolicyn bidrar i arbetet med jämlik hälsa

Tidigare fanns aspekten folkhälsa inte med som ett uttalat perspektiv i Patientnämndens verksamhet. Nu arbetar man aktivt för att bidra till en mer jämlik hälsa.

Varje år tar patientnämnden emot cirka 8 000 ärenden från patienter som är missnöjda med vården inom Stockholms läns landsting. Det kan handla om allt från felbehandlingar till fakturafrågor som gruppen på ungefär 25 anställda hanterar. Patientnämnden har tidigare inte prioriterat folkhälsoperspektivet, orsaken kan ha varit en begränsning i att se hur den skulle kunna användas i den dagliga verksamheten. De ärenden nämnden handlägger tar upp synpunkter och klagomål på vården. Syftet är inte att ge individuella råd till personer om deras hälsa och ohälsa.

”Patientnämnden arbetat aktivt för att identifiera vad de kan göra mer eller annorlunda för att bidra till en bättre folkhälsa.”

 

Folkhälsopolicyn har också ett bredare syfte. Ett av de fyra målen handlar om att uppnå en god, jämlik och jämställd hälsa där de med sämst hälsa prioriteras.

Hjälp med stöd och förankring

CES, Centrum för epidemiologi- och samhällsmedicin, som har i uppdrag att stödja landstingets arbete med policyn, kontaktade patientnämnden och erbjöd hjälp och förankring. Ur diskussionen föddes fler tankar och idéer; som att samla kunskap och data om samtalen som i sin tur kan nyttjas för att bedöma nämndens arbete ur ett jämlikhetsperspektiv. Till exempel genom att använda statistik över varifrån samtalen kommer ur ett demografiskt perspektiv.

Under 2018 har patientnämnden arbetat aktivt för att identifiera vad de kan göra mer eller annorlunda för att bidra till en bättre folkhälsa.  Det har bland annat resulterat i att folkhälsoaspekten finns med som ett av perspektiven i ett projekt där nämnden undersöker varför klagomålen från personer med psykisk sjukdom och deras anhöriga, har ökat.