Diagnoser inom ADHD och autism ökar bland barn och unga i Stockholms län

Nu publicerar Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES), Stockholms läns landsting, en studie som visar att diagnostiseringen inom ADHD och autism ökar. 3,1 procent av barnen i Stockholms län hade en autismdiagnos 2016 och 7,7 procent en ADHD-diagnos samma år.

Diagnoserna är störst bland tonårspojkarna, där 4,1 procent får diagnos inom autismspektrumtillstånd, AST, och 9,9 procent får en ADHD-diagnos. Ökningen i vård för AST och ADHD mellan 2011-2016 har varit något större bland flickor jämfört med pojkar. Förmodligen beror detta på att kunskapen om neuropsykiatriska tillstånd hos flickor ökat och att flickorna tidigare varit underdiagnostiserade.

– Ökningen av antalet diagnostiserade kan inte självklart tolkas som att fler personer har dessa tillstånd idag än tidigare, säger Kyriaki Kosidou, psykiatriker vid CES och en av författarna till studien.

Flera möjliga förklaringar

Det finns flera möjliga förklaringar till ökningen av neuropsykiatriska diagnoser. En är att det tidigare funnits ett mörkertal av personer med dessa tillstånd och att allt fler fått diagnos som ett resultat av ökad uppmärksamhet kring neuropsykiatriska tillstånd och förbättrad tillgång till utredningar.

Ökningen av diagnostiseringen inom neuropsykiatriska tillstånd, ADHD och AST, ställer också krav på vården, skolan och habiliteringen. Den större delen barn och unga med diagnoserna söker vård inom en ettårsperiod, vilket kan förklaras med att de flesta av dem medicinerar och lär sig hantera sin diagnos i det dagliga livet i exempelvis skolan.

– Vi ser hur fler får hjälp tidigt och förhoppningsvis innebär det bättre livsvillkor för dessa personer. Vad detta kommer att innebära framgent vet inte, men kanske kommer vi se mindre av de problem som kan vara förknippade med obehandlad ADHD, till exempel missbruk, psykisk ohälsa, olyckor och lägre utbildningsresultat, menar Kyriaki Kosidou.

Publicerad 2017-10-09