Fler är sjuka i socialt och ekonomiskt utsatta områden

I Stockholm finns stora skillnader i livsvillkor, levnadsvanor och hälsa mellan olika områden i länet. Enligt en rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, är fler människor sjuka  i socialt och ekonomiskt utsatta områden än i andra områden i länet.

Hälsa och förväntad livslängd förbättras i de flesta områden i Stockholms län. Men det finns ökande skillnad över tid mellan områden med sämre socioekonomiska förutsättningar och övriga länet, bland annat vad gäller förväntad livslängd och sjuklighet, till nackdel för befolkningen i socialt och ekonomiskt utsatta områden.

Folksjukdomar vanligare i utsatta områden

Rapporten belyser några vanliga folksjukdomar och hur sjukdomsförekomst och ålder för insjuknande skiljer sig mellan områden med sämre socioekonomiska förutsättningar och övriga Stockholms län. De sjukdomar som tas upp är högt blodtryck, diabetes, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), akut hjärtinfarkt, stroke, depression och psykos.

Dessa sjukdomar var vanligare i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar än i övriga länet i samtliga åldrar.

Störst var skillnaderna i diabetes. För kvinnor i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar var förekomsten av diabetes två till tre gånger högre jämfört med kvinnor i övriga länet. Diagnosen depression var vanligare hos befolkningen i medelåldern i dessa områden jämfört med övriga länet.  
I de socioekonomiskt utsatta områdena insjuknar man tidigare i akut hjärtinfarkt och stroke, och invånare med diabetes och KOL är också yngre jämfört med i övriga länet.

Ökad sjukdomsbörda innebär sämre livskvalitet för drabbade samt högre kostnader för såväl individ som samhälle. Tidigt insjuknande innebär ofta en längre framskriden sjukdom och ökad risk för komplikationer senare i livet.

Insatser för att minska hälsoskillnader

Hälso- och sjukvården kan, med utåtriktad och uppsökande verksamhet, bidra till tidigare upptäckt och minskad sjuklighet bland invånare i områden med större sjukdomsbörda. Genom samlade strukturella insatser, lokal förstärkning av resurser till hälso- och sjukvården för specifika insatser, och en ökad samverkan med andra lokala aktörer kan hälsoskillnaderna mellan befolkningen i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar och övriga områden minskas. 

Undersökningen baseras på vårdkonsumtionsdata samt data från befolkningsregistret och inkluderar samtliga individer som varit folkbokförda inom länet under perioden 2006–2011.

Publicerad 2015-03-16