Var du bor påverkar hur mycket du rör på dig

Var och hur du bor påverkar hur mycket du rör på dig. En person som bor i lägenhet i Stockholms län är i snitt mer stillasittande än en person som bor i villa eller i radhus. Men de som bor i tätbebyggda områden går och cyklar mer än de som bor i mer glest bebyggda områden. Det visar en rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES.

Det är sedan tidigare känt att det finns skillnader i hur mycket fysisk aktivitet invånarna i olika kommuner och stadsdelar i Stockholms län ägnar sig åt, och att det finns samband mellan fysisk aktivitet och socioekonomiska förhållanden. Men även när man tar bort förklaringar som ålder, födelseland och socioekonomisk bakgrund kvarstår skillnader. Kontextuella faktorer som till exempel miljö och boendeform påverkar graden av fysisk aktivitet. Till exempel går och cyklar människor i tätbebyggda områden mer än människor i mer glest bebyggda områden. På Östermalm går och cyklar man 50 minuter mer per vecka än genomsnittsinvånarna i Norrtälje.

- En del av förklaringen skulle kunna vara att det återstår skillnader mellan individerna som vi inte kunnat kontrollera för. Men det är också troligt att området i sig spelar roll för hur mycket man rör på sig. I Norrtälje har man till exempel i genomsnitt längre till arbete och service än man har på Östermalm och därför är Norrtäljeborna mer hänvisade till bil. På Östermalm går eller cyklar många enkelt mellan aktiviter, säger Anton Lager, enhetschef på CES och en av författarna till rapporten.

Även hur man bor påverkar hur fysiskt aktiv man är.

- En intressant upptäckt i vår studie är att boendeformen har betydelse för till exempel tv-tittande och hushållsarbete. I lägenheter gör man i genomsnitt mindre hushållsarbete och är mer stillasittande än i villa/radhus. Det kan antingen bero på att lägenheter lockar bekväma människor eller att lägenheten i sig gör människan bekväm.

Fysisk inaktivitet en hälsofara

Stillasittande och fysisk inaktivitet beräknas orsaka mer än 9000 dödsfall årligen i Sverige, vilket är mer än 17 gånger antalet som dör i trafiken. Att öka den fysiska aktiviteten är därför ett angeläget mål för att öka hälsan i samhället. Därför är det viktigt att hitta orsaker till och metoder för att påverka detta.

- Vi ville ta reda på hur det såg ut Stockholm och ge kommuner och stadsdelar underlag för att påverka hur människor rör sig, säger Anton Lager. Genom genomtänkt fysisk planering kan man troligtvis öka människors fysiska aktivitet. Stadsplanering påverkar alla människor under längre tid till en låg kostnad.

Undersökningen

Undersökningen bygger på svar från Hälsoenkät 2010, inom studien Hälsa Stockholm som undersöker stockholmarnas levnadsvanor och hälsa. I Hälsoenkät 2010 svarade 68 303 personer på frågor om levnadsvanor, familjesituation, boendemiljö och hälsa. Hälsa Stockholm är ett pågående projekt och i dagarna samlas Hälsoenkät 2014 in för att ligga till grund för nya studier och undersökningar.

Publicerad 2015-02-04