Att främja hälsan utan (alldeles för mycket) snack

Rosaria Galanti, enhetschef på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, bloggar på Folkhälsoguiden om att främja hälsan i vardagen.

En morgon stod hissen i Widerströmska huset stilla. Jag hade inget annat val än att gå upp de tio våningarna till kontoret. Väl uppe, upplevde jag ett ovanligt välbefinnande: andning blev djupare, endorfinerna flödade, huvudet var helt klart och redo för dagens utmaningar. Numera väljer jag bort hissen minst hälften av gångarna jag kommer in i huset. Vad har hänt mig?

Hälsofrämjande och preventiva insatser byggt på tesen att människans beteende styrs av rationellt tänkande. Man gör sina val efter noggrant övervägande av risker och möjligheter. Dessutom är man helt medveten om varför man väljer att en dag äta sina två portioner grönsaker och dagen efter frossa i chips och läsk.  Enligt detta resonemang, borde hälsoupplysning och information vara effektiva folkhälsoinsatser.

Men - hur tror vi att marknadsföring fungerar? Hur har industrin lyckats få oss konsumera cigaretter, läsk, bilar, med mera?

Inom ekonomi och kognitiv psykologi (1) har man länge vetat att resonemanget om det rationella beteendet haltar. Sanningen är att vårt handlingssätt styrs av impulser och omedvetna processer som kan triggas av miljömässiga faktorer. Man har pratat om ”två system” som härskar över våra livsval, det rationella långsamma och det instinktiva snabba.

Om dessa processer hittills använts med framgång för att öka potentiellt ohälsosamma beteenden, kan de då inte också användas för att främja hälsosamma? Frågan är relativt ny, och stod i fokus under höstens upplaga av Europeiska Föreningen för Preventionsforsknings (EUSPR.org) årliga konferens.

Svaret från forskning som presenterades där är ett entydigt ”ja”: Ja, det går att få folk äta mer grönsaker genom att placera grönsaksdisken längst fram i matsalen. Ja, det går att påverka alkoholkonsumtionen genom att göra om serveringställets miljö. 

Men, det finns ett problem. Snabba och automatiska hälsoval inte är bestående (2). För att de ska upprepas och bli norm, måste individernas motivation väckas. Återigen en uppgift för våra ibland ”långsamma system”, t.ex. genom att medvetengöra fördelarna av det val man har precis gjort.

Ett av CES uppdrag, Elevhälsoportalen, som syftar till att främja barns hälsa genom förskole-och skolmiljön, är ett utmärkt exempel av hur dessa processer kan användas i folkhälsoarbetet. Förändringar av matsalen och skolgården så att hälsosamma rörelse- och matvanor blir det enklaste valet, kan på lång sikt ha en större inverkan – och vara mycket billigare – än många och långa föreläsningar om vikten av att röra på sig och äta rätt.

Hur kan annars det interna belöningssystemet aktiveras? Ibland det räcker det med en trasig hiss…

Rosaria Galanti,
enhetschef, metodutveckling och utvärdering, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

 

1. Kahneman D. Thinking, Fast and Slow. Farrar, Straus and Giroux, New York 2011
2. Papies E.K. Health Goal Priming: How to benefit from non-conscious  motivational routes to health behaviors (föreläsning vid EUSPR konferens, Ljubljana 2015)

Publicerad 2015-12-22