CES stödjer barnhälsovården i arbete kring våld i nära relationer

Våld i nära relationer betraktas som ett globalt folkhälsoproblem av WHO. Det bidrar till både fysisk och psykisk ohälsa hos framför allt kvinnor, men även hos barn som bevittnar våld och/eller är direkt utsatta för våld. CES stödjer barnhälsovården (BHV) i utbildning och handledning.

Omfattningen av våld i nära relationer mot kvinnor uppskattas av WHO till cirka 23 procent i höginkomstländer som Sverige (1). Hur många barns som lever med våld i nära relationer har inte rapporterats av WHO, men Brottsförebyggande rådet (Brå) (2) uppskattar förekomsten till 11 procent i Sverige för barn i åldrarna 0 till 6 år. 

Enligt WHO löper kvinnor som utsätts för våld i nära relationer ökad risk för fysiska skador, ibland med dödlig utgång. Det finns även en ökad risk för bland annat självmord, missfall, depression och alkoholmissbruk. För barn har bland annat en ökad risk för astma, allergier, mat- och sömnproblem, övervikt samt utagerande beteendeproblem rapporterats (3).

Behov av förbättrat samarbete

I Sverige tillsatte regeringen 2012 en nationell samordnare, Carin Götblad, som ett led i att kraftsamla för att hindra våld i nära relationer. Regeringen ansåg att det behövdes ett förbättrat samarbete mellan olika aktörer i samhället. Dessutom fanns det ett behov av att utveckla metoder för att uppmärksamma våld i nära relationer. 

Carin Götblad föreslog i ett betänkande 2014 (4) frihet från våld i nära relationer som ett nationellt folkhälsomål, då våld i nära relationer påverkar både utsatta kvinnor och barns hälsa samt att det framför allt krävs förebyggande insatser för att åstadkomma bestående minskningar av våld.

Ställa frågor om våldsutsatthet

I betänkandet presenterades konkreta förslag, exempelvis att instanser som har kontakt med personer som riskerar att utsättas för våld i nära relationer ställer frågor om våldsutsatthet. Ett annat förslag var att hälso- och sjukvården är skyldiga att speciellt uppmärksamma barns behov av stöd om barnet exponeras för familjevåld.
Betänkandet resulterade i att Socialstyrelsen fick i uppdrag att fördela utvecklingsmedel som bland annat ska bidra till att hälso- och sjukvården förändrar sitt arbete med att identifiera och åtgärda våld i nära relationer.

CES uppdrag att utveckla och ge handledning

Det finns stora möjligheter att upptäcka och hjälpa de som är utsatta för eller utövar våld i nära relationer när de har kontakt med vården, även om orsaken att söka sjukvård inte behöver vara direkt relaterad till våldet.

Inom Stockholms läns landsting pågår ett arbete med att utvärdera hur barnhälsovården (BHV) kan identifiera och ge stöd vid förekomst av våld i nära relationer. I detta arbete får BHV stöd av CES i samverkan med Kunskapscentrum om våld i nära relationer för att utveckla utbildning och handledning av personal.

Under våren 2018 kommer olika arbetssätt att prövas inom BHV för att sedan utvärderas. Det handlar om att rutinmässigt fråga alla mödrar om våld i nära relationer vid ett besök på BVC när mamman kommer själv, eller att fråga vid förekomst av evidensbaserade riskfaktorer. De olika arbetssätten kommer att jämföras med hur sjuksköterskor arbetar idag, det vill säga att ställa frågor om våld vid egen misstanke. Förhoppningsvis leder utvecklingsarbetet inom BHV till att de cirka 14 500 barn i åldrarna 0 till 6 år som lever med våld i nära relationer tillsammans med föräldrar tidigt kan få stöd innan familjevåldet har konsekvenser på barnens hälsa.

Lene Lindberg,
leg psykolog, docent och tf. enhetschef på enheten för psykisk hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin

Foto: Yanan Li,
Stockholms läns sjukvårdsområde

 

1. WHO. Global and regional estimates of violence against women: prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence. Geneve: 2013.
2. BRÅ. Brott i nära relationer. En nationell kartläggning. Rapport 2014:8. Stockholm: 2014.
3. Lindberg L. Våld i nära relationer En delrapport om rutiner och behov för upptäckt och åtgärder inom mödra- och barnhälsovård, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar samt ungdomsmottagningar inom Stockholms läns landsting. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting; 2016.
4. SOU 2014:49. Våld i nära relationer - en folkhälsofråga, Förslag för ett effektivare arbete, del 1 av 2.  Stockholm: 2014.

Publicerad 2017-09-25