Hälsa på olika villkor – vad gör vi i Stockholms läns landsting?

Cecilia Magnusson, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, bloggar på Folkhälsoguiden om hälsa på olika villkor – vad gör vi i Stockholms läns landsting?

Hälsa varierar tydligt och gradvis mellan samhällsgrupper – efter yrkesklass, utbildnings- eller inkomstnivå. Skillnaderna är stora, och minskar inte – trots en ökande politisk medvetenhet och ett väl utbyggt välfärdssystem.

Vår väloljade informationsekonomi, sporrad av snabb teknikutveckling och globalisering, ger gynnade grupper förutsättningar att skapa livsvillkor på en aldrig tidigare skådad nivå. Hälsoklyftorna kommer därför inte att slutas inom en generation – tvärtom – hur goda förslag Kommissionen för jämlik hälsa än för fram nästa år.

Tiden för de ”stora sprången” i den sociala ingenjörskonsten är förbi. Istället handlar det om att anpassa, finslipa och särskilt bevara (den proportionella) universalismen i befintliga välfärdssystem. Och att arbetsmarknadens in- och utlåsningsmekanismer dyrkas upp. Och att rädda skolan! Problemen i svensk skola har numer internationellt beryktade proportioner. Utbildning har allt att göra med hälsoutveckling, och skolan har dessutom en oerhörd möjlighet att verka utjämnande – och ska vara till särskilt för grupper som behöver den mest. Här sviker det svenska samhället dagligen utsatta barn och unga.

Men vi i vården har också en roll att spela. Hälsa och välstånd är varandras förutsättningar. Låt oss tänka klokt, evidensbaserat och tillsammans på hur framtidens primärvård i Stockholms län ska vara beskaffad. Sannolikt behövs exempelvis en ny ram för ett förebyggande arbete i utsatta områden, med större tyngdvikt på lokal samverkan.

En rad internationella, regionala och lokala kommissioner för jämlik hälsa, inspirerade av WHO:s Closing the gap in a generation, har nu sammanställt mycket kunskap om vad som kan utvecklas. Vi i Stockholms läns landsting kan vara smarta, och göra en ”kommission av kommissionerna” med fokus på evidens för insatser inom hälso- och sjukvården.
Visst ska vi väl göra det? Alla har allt att vinna på att utsatta grupper inte halkar efter än mer.

Cecilia Magnusson, 
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Publicerad 2016-03-23