Mycket positivt med nytt ersättningssystem – viktigt att utvärdera dess effekter

Bo Burström, enhetschef vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, bloggar på Folkhälsoguiden om ersättningssystem i primärvården.

När man införde Vårdval Stockholm år 2007-2008 ändrades ersättningssystemet i primärvården i Stockholms läns landsting från en behovsbaserad ersättning grundad på *kapitering (ca 75 procent) som medförde en avsevärt högre ersättning till vårdcentraler i socialt och ekonomiskt utsatta bostadsområden.

Denna ersättning hade som mål att delvis kompensera för svårare förutsättningar att bedriva primärvård i just dessa områden, där sjukligheten är högre (1) och en större andel av befolkningen har i högre grad komplexa vårdbehov.

Det ersättningssystem som infördes med Vårdval Stockholm betonade i stället ersättning per besök (ca 60 procent av den totala ersättningen) och kapiteringsersättningen viktades endast för ålder (högre för personer 65 år eller äldre).

Tanken med detta ersättningssystem var att skapa ”lika villkor för vårdgivarna” och resulterade i att antalet besök ökade, men innebar också en omfördelning av resurser från vårdcentraler i socialt och ekonomiskt utsatta bostadsområden till vårdcentraler i andra bostadsområden.

En nyligen publicerad artikel (2) som jämför antal besök år 2007 och år 2011 visar att ökningen av besök varit mindre bland personer med sämre hälsa samt bland personer i socialt och ekonomiskt utsatta bostadsområden.

En politisk majoritet i Stockholms läns landsting har nyligen beslutat ändra nuvarande ersättningssystem i primärvården från och med år 2016, genom att öka andelen som utgörs av kapitering till 60 procent av ersättningen och att vikta denna kapitering med behov av vård.

Det politiska majoritetsbeslutet är förstås mycket positivt inte minst med tanke på Hälso- och sjukvårdslagens intentioner om vård på lika villkor efter behov.

En sak är dock särskilt viktig, efter en förändring bör man också titta på effekterna. Därför är den sammanlagda effekten av förändringen för en viss vårdcentral något som måste utvärderas i relation till andra förändringar i ersättningsmodellen. Där tror jag att bland annat vi på CES kan spela en stor roll.

1. Tao W, Bruce D, Burström B. Områdesskillnader i sjukdomsförekomst. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, 2015. Rapport 2015:1.

2. Agerholm J, Bruce D, Ponce de Leon A, Burström B. Equity impact of a choice reform and change in reimbursement system in primary care in Stockholm County Council. BMC Health Services Research (2015) 15:420.

* Kapiteringsersättning innebär en årlig ersättning som ges för varje person som aktivt har listat sig hos vården.

 

Bo Burström,

Enhetschef, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Publicerad 2015-10-29