Ny metodrapport jämför mätskalor för psykisk ohälsa och välbefinnande

En ny metodrapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) visar att de olika mått på psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande som används i Region Stockholms folkhälsoenkäter huvudsakligen mäter samma fenomen.

Motsatser eller inte

Psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande kan betraktas som antingen direkta motsatser eller som delvis två olika fenomen. I Region Stockholms folkhälsoenkäter har i huvudsak tolvfrågorsversionen av mätskalan The General Health Questionnaire (GHQ-12) använts som ett mått på psykisk ohälsa. Den innehåller frågor om vanligt förekommande psykiatriska besvär. Folkhälsoenkäterna har även innehållit skalor som avser mäta psykiskt välbefinnande: The World Health Organisation - Ten Well-Being Index (WHO-10), The World Health Organisation- Five Well-Being Index (WHO-5) och The Short Warwick-Edinburgh Mental Wellbeing Scale (SWEMWBS).

Stora likheter mellan frågorna

Innehållsmässigt finns dock stora likheter mellan frågorna om psykiatriska besvär i GHQ-12 och frågorna om psykiskt välbefinnande i de andra skalorna. Alla skalorna innehåller frågor om känslor och funktion. I GHQ-12 är frågorna generellt sett negativt formulerade, medan de generellt sett är positivt formulerade i välbefinnandeskalorna. Till exempel ställs frågan ”Har du de senaste veckorna känt att du inte kunnat klara dina problem?” i GHQ-12 medan påståendet ”Jag har hanterat problem på ett bra sätt” används i SWEMWBS.

Syftet med den här rapporten är att, med hjälp av statistiska metoder, undersöka i vilken grad skalorna överlappar varandra – det vill säga om de huvudsakligen mäter samma fenomen eller olika fenomen.

Fyra skalor jämförs i rapporten

Rapporten bygger på tre datamaterial från Region Stockholms folkhälsoenkäter år 2007, 2010 och 2018. För att undersöka om de fyra skalorna kan anses mäta samma eller olika fenomen har metoderna explorativ faktoranalys och Raschmodellering använts.

CES analyser visar att det framför allt finns stöd för ett gemensamt underliggande fenomen och att de olika mätskalorna visade liknande resultat i stabilitet över tid, och liknande samband med andra närliggande fenomen. Utifrån sambandet mellan de olika frågorna i mätskalorna och det underliggande fenomenet, talar mycket för att mätskalorna framför allt mäter grad av depression eller avsaknad av sådan, snarare än ohälsa och psykiskt välbefinnande i en bredare bemärkelse.

Mätskalor mäter i huvudsak samma fenomen

Rapporten visar att de mätskalor för psykiska besvär och psykiskt välbefinnande som använts i folkhälsoenkäterna i hög grad överlappar. Resultatet är viktigt eftersom användandet av välbefinnandeskalor vanligtvis syftar till att fånga något annat eller något ytterligare än psykisk ohälsa.