En kvinna sitter ensam vid en strandkant.

Var tredje ung vuxen lider av ensamhet

Nära var tredje ung vuxen lider av ofrivillig ensamhet i Stockholms län. Lika vanligt är ensamhet bland personer över 85 år. Kvinnor som besväras av ensamhet har en ökad risk att dö i förtid. Samtidigt finns lovande insatser för att motverka ensamhet, som kan prövas och utvärderas. Det visar två nya rapporter från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES).

Dåliga levnadsvanor

Den första rapporten följer utvecklingen i hälsa, såväl fysisk som psykisk, bland personer som uppgav att de besvärades av ensamhet i Stockholms läns folkhälsoenkät från 2014.

Nästan 300 000 stockholmare besvärades av ensamhet minst en gång i veckan. Andelen var något högre bland kvinnor, 19 procent, än män, 15 procent. De yngsta och de äldsta individerna i länet besvärades mest av ensamhet: tre av tio 16–29-åringar och lika många bland 85-plussarna. I absoluta tal innebär det att 100 000 unga och 10 000 äldre äldre besvärades av ensamhet.

– Ensamma har oftare sämre levnadsvanor, de röker i större utsträckning, dricker mer och lider oftare av fetma. Men våra data kan inte avgöra om ensamheten orsakat sämre levnadsvanor eller om sämre levnadsvanor leder till ökad risk att besväras av ensamhet, säger Anton Lager, chef för enheten för hälsoläge och vårdbehov vid CES.

Ökad risk för död

Ensamboende som upplevde att de saknade socialt stöd eller som inte deltog i aktiviteter regelbundet, besvärades mer av ensamhet. Det gjorde även individer med kortare utbildning eller lägre inkomst. Att besväras av ensamhet var också vanligare bland personer födda utanför Europa, jämfört med de som är födda i Europa, Norden eller Sverige.

Kvinnor som besvärades av ensamhet år 2014, hade en ökad risk att dö år 2015 till 2018. Om de ensamma hade haft de icke-ensammas låga dödlighet, hade sju procent av dödsfallen bland kvinnor år 2015 till 2018 undvikits.

– Eftersom ensamhet är relativt vanligt, innebär sambandet med dödlighet att ensamhet kan visa sig vara ett betydelsefullt folkhälsoproblem, säger Anton Lager.

Ensamma individer dog i högre utsträckning av förgiftningar, psykiska sjukdomar, sjukdomar i nervsystemet samt hjärt-kärlsjukdomar och i lägre utsträckning av tumörer år 2015 till 2018, jämfört med individer som inte besvärades av ensamhet år 2014.

Rapport om insatser för äldre

Äldre människor kan uppleva ensamhet på grund av den fas i livet de befinner sig i. Deras ensamhet har uppmärksammats i andra folkhälsorapporter. Därför har CES i en andra rapport undersökt vilken vetenskaplig evidens det finns för effektiviteten av tolv insatser, eller interventioner, som avser att minska ensamhet hos äldre.

Kunskapsöversikten visar att det i strikt mening inte finns evidens för någon av de tolv enskilda interventionerna. Däremot identifierades faktorer i annan litteratur som antas kunna ha viss effekt, som att deltagarna gjordes delaktiga, aktiverades, erbjöds insatser som gav en känsla av samhörighet och att insatserna genomfördes i samverkan mellan olika samhällsaktörer.

– Resultaten visar på lovande vägar för utveckling av framtida insatser inom primärvården. Kunskapsläget innebär dock att sådana insatser bör utvärderas efter utveckling och anpassning till förhållanden i Region Stockholms, innan de börjar användas i större skala, säger Lene Lindberg, rapportförfattare.