Rapporten handlar om personer med en omfattande funktionsnedsättning i Stockholms län, och presenterar gruppens storlek, levnadsvillkor och antal vårdkontakter. Resultaten jämförs med den övriga befolkningen i länet.
Rapporten fokuserar på personer med en omfattande funktionsnedsättning vilket innebär de som år 2020 fick insatser eller ersättningar enligt vissa lagrum. Den gruppen utgör 2,2 procent av Stockholms läns befolkning. Omfattande funktionsnedsättningar är vanligare bland barn och unga (4,1 procent), och bland dessa är pojkar överrepresenterade. Bland vuxna och äldre är förekomsten ungefär lika stor hos kvinnor och män.
Personer med en omfattande funktionsnedsättning har påtagligt sämre ekonomisk levnadsstandard än den övriga befolkningen. Den huvudsakliga inkomstkällan är ersättning vid sjukdom eller funktionsnedsättning från Försäkringskassan. En betydligt lägre andel av personer med funktionsnedsättning i åldrarna 20 till 64 år har arbete som huvudsaklig inkomstkälla (19 procent), jämfört med övriga befolkningen (84 procent). Andelen med eftergymnasial utbildning är lägre bland personer med funktionsnedsättning (16 procent) jämfört med övriga befolkningen (43 procent). Majoriteten (62 procent) tillhör gruppen i samhället som har lägst inkomst.
Inom alla vårdformer har personer med en omfattande funktionsnedsättning fler vårdkontakter än resterande befolkning. Totalt står gruppen för 6,5 procent av besöken inom öppenvården och 9,1 procent av vårddagarna inom slutenvården. Den största relativa skillnaden mellan personer med funktionsnedsättning och övriga befolkningen finns inom vårdgrenen psykiatri, med runt åtta gånger fler vårdkontakter per invånare i både öppen- och slutenvård. Personer med funktionsnedsättning har genomfört 16 procent av besöken inom psykiatri, och 14 procent av vårdtillfällena inom slutenvårdspsykiatri.
