flera glasflaskor med kapsyl

Coronakrisen kan öka drickandet bland män och arbetslösa

Stress, oro och försämrad psykisk hälsa till följd av coronapandemin riskerar att öka alkoholkonsumtionen i vissa grupper, särskilt bland män och arbetslösa. En sådan ökning kan på kort sikt ha allvarliga negativa konsekvenser. För att mildra dessa är det viktigt med en aktiv arbetsmarknadspolitik och att vård och stöd för alkoholmissbruk finns tillgängligt.

Försämrad privatekonomi kan minska alkoholkonsumtion

Coronapandemin kan komma att påverka alkoholvanorna i befolkningen, visar en rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) vid Region Stockholm.

Effekterna på befolkningens alkoholvanor är framför allt kopplade till den ekonomiska kris som pandemin medför. Tidigare finanskriser har visat att alkoholkonsumtionen faktiskt minskat i befolkningen i stort, både kort- och långsiktigt. Förklaringen till det är troligen en försämrad privatekonomi som helt enkelt gör att människor har mindre pengar att handla alkohol för.

Risk för ökat alkoholintag i vissa grupper

För vissa grupper, däremot, kan konsumtionen av alkohol i stället komma att öka, visar rapporten. Risken är störst bland män och arbetslösa. Ekonomiska kriser innebär förlorade jobb, och med det följer ofta stress, ångest, oro och en försämrad psykisk hälsa. När människor hamnar i en sådan krissituation är det inte ovanligt att alkoholkonsumtionen ökar, framför allt berusningsdrickandet.

– Arbetslöshet kan påverka alkoholkonsumtionen på flera sätt. Dels genom att bidra till en förlust av status och relationer vilket kan leda till ökat alkoholintag, dels genom att påverka den psykiska hälsan negativt vilket också är associerat med ökat drickande, säger Anna Fält, handläggare vid enheten för hälsofrämjande levnadsvanor på CES och rapportens författare.

Försämrat immunförsvar och ökad smittorisk

Att öka sitt berusningsdrickande riskerar både den egna och andras hälsa. Bland annat försämrar alkoholkonsumtion immunförsvaret eftersom alkohol minskar kroppens förmåga att försvara sig från bakterier och virus, samt dämpar effekten av vaccinationer. Och det finns stark evidens för att återkommande alkoholkonsumtion ökar risken för lunginflammation.

Dessutom finns en koppling mellan alkoholkonsumtion och ökad smittorisk.

– Berusade personer tenderar att ta större risker och kan ha svårare att följa smittskyddsråd om fysisk distansering och handhygien. Det innebär en ökad smittorisk, säger Anna Fält.

Personer som lever nära någon som dricker mycket riskerar att påverkas negativt på fler sätt, enligt rapporten. Tidigare studier visar till exempel att upp till 50 procent av personer som har en nära relation med en storkonsument av alkohol blivit negativt påverkad på ett fysiskt eller psykiskt sätt.

Viktigt med en aktiv arbetsmarknad

Eftersom arbetslöshet ökar risken för en ökad alkoholkonsumtion, både på kort och lång sikt, är det viktigt med ett starkt välfärdssamhälle och en aktiv arbetsmarknadspolitik.  

– Vi måste sträva efter att människor behåller eller återfår sina arbeten. Om vi kan mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin kan vi också minska de negativa alkoholrelaterade effekterna, säger Anna Fält.

I rapporten understryks även vikten av att behandlingscentrum, vård och stöd för alkoholmissbruk och beroende finns tillgängligt under coronapandemin och den efterföljande ekonomiska krisen.

Det finns hjälp att få

Alkohollinjen erbjuder gratis stöd för personer som vill förändra sina alkoholvanor men också för dem som oroar sig för någon annans alkoholvanor.

Kontaktuppgifter till Alkohollinjen:

Telefon: 020-84 44 48 
Telefontider: Måndag–torsdag kl. 11–19, fredag kl. 11–16
Webbsida: alkohollinjen.se

Om du föredrar stöd via nätet, kan du i stället besöka alkoholhjalpen.se

 

 

Publicerad 2020-04-28

Kontakt

Anna Fält

Handläggare
tobaksprevention