Ohälsosamma levnadsvanor vanligare bland högstadieelever

Många grundskoleelever i Stockholms län äter för lite frukt och grönsaker, och rör sig för lite. Högstadieelever har oftare sämre levnadsvanor än elever i mellanstadiet. Det visar en ny rapport med analyser av data från elevhälsan i sex kommuner i länet.

Svenska ungdomar äter för lite frukt och grönsaker

Intaget av frukost, frukt, grönsaker och sötade drycker kan indikera hur hälsosamma en persons matvanor är. Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten ungdom 2016–17 visade att 90 procent av ungdomarna i Sverige inte når upp till gällande rekommendationer för hur mycket frukt och grönsaker man bör äta. Undersökningen visade också att unga generellt rör på sig för lite. 

Liknande undersökningar på regional nivå har tidigare saknats. Men nu släpper Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) vid Region Stockholm en rapport med analyser av elevhälsans data från hundra grundskolor i sex kommuner i länet. Data kommer från läsåren 2014 till 2018 och visar matvanor, deltagande i idrott och viktstatus bland eleverna.

Högstadieelever har oftare ohälsosamma vanor 

Rapporten visar att en stor andel av eleverna i årskurs 4–6 och 7–9 har ett lågt intag av frukt och grönsaker, vilket dessutom är de vanligaste ohälsosamma vanorna bland samtliga elever. 38 procent av eleverna i årskurs 4–6 och 58 procent av eleverna i årskurs 7–9 äter för lite frukt, och 22 respektive 38 procent äter för lite grönsaker. 

Ohälsosamma vanor är generellt mer förekommande bland högstadie- än mellanstadieelever. Förutom lågt intag av frukt och grönsaker, är även lågt deltagande i idrottslektioner vanligare bland äldre elever visar rapporten. Däremot ses ingen skillnad i förekomst av fetma kopplat till ålder.

Koppling till föräldrars utbildningsnivå och elevers härkomst

I rapporten framkommer det också att ohälsosamma levnadsvanor kan vara kopplat till föräldrars utbildningsnivå och elevers härkomst. I genomsnitt var ohälsosamma levnadsvanor och fetma mindre förekommande bland grundskoleelever med föräldrar med lång utbildning, och vanligare bland elever med utländsk härkomst.

– Liknande samband har setts i tidigare studier och speglar en ojämlikhet i hälsa som bland annat beror på socioekonomiska faktorer och förmågan att tillgodose sig hälsorelaterad information och rekommendationer, säger Sara Raposo, handläggare vid enheten för hälsofrämjande levnadsvanor på CES och rapportens författare. 

Potential till förbättring – men fler insatser behövs

Rapporten understryker att det finns både behov och god potential att förbättra grundskoleelevers levnadsvanor. Elevhälsan har en nyckelroll i arbetet att identifiera elever med ohälsosamma levnadsvanor, övervikt eller fetma. Men eftersom de faktorer som påverkar detta är både många och komplexa, behövs insatser på flera nivåer i samhället. Insatserna behöver dessutom vara lättillgängliga för alla grupper i samhället.

– Exempel på insatser är lagstiftning på nationell nivå, policyer och riktlinjer i kommuner och skolor och inte minst en ökad satsning på förebyggande av ohälsa och främjande av hälsosamma levnadsvanor inom hälso- och sjukvården, säger Sara Raposo.

Publicerad 2020-08-19