Adhd- och autismdiagnoser ökar bland vuxna i Stockholms län

Allt fler vuxna får en adhd- eller autismdiagnos. Sedan 2011 har diagnoserna blivit vanligare bland både kvinnor och män, enligt en kartläggning från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES. Personer som får diagnos har ofta andra psykiatriska tillstånd också, till exempel ångest. Behovet av neuropsykiatriska utredningar verkar inte minska, trots att fler får diagnos som barn.

Förekomsten av diagnoser ökar

Adhd- och autismdiagnoserna har ökat kontinuerligt sedan 2011 bland både kvinnor och män och i alla åldersgrupper utom den äldsta. I Stockholms län nu har omkring 2,5 procent av den vuxna befolkningen en adhd-diagnos och omkring 1 procent har en autismdiagnos.

Områdesskillnader i diagnos och behandling

Det finns skillnader mellan länets kommuner och stadsdelar i hur många som får diagnosen adhd och autism. Ett mönster är att förekomsten av adhd är lägre i länets minst och mest resursstarka områden jämfört med övriga delar av länet. För autism är förekomsten generellt lägre i de mer resursstarka områdena. Skillnaderna mellan kommuner och stadsdelar kan delvis förklaras av skillnader i patientunderlag, men det finns också skillnader i hur många som får en adhd- eller autismdiagnos när de genomgår en neuropsykiatrisk utredning (NPU).

– Skillnaderna i diagnossättning kan förklaras av skillnader i resurser i de olika områdena, i rutiner kring urval för utredning eller i diagnossättning. Vissa mottagningar kan vara mer återhållsamma med att ställa diagnos än andra, säger Anna Ohlis, rapportförfattare och överläkare vid CES.

Region Stockholm erbjuder stöd och behandling genom Habilitering och hälsa (habiliteringen). Men hur många som har kontakt med habiliteringen skiljer sig mellan kommuner och stadsdelar.

– Mönstret är inte entydigt men en tendens är att färre har kontakt ju längre resväg det är mellan hemmet och Södermalm, där adhd-center ligger, säger Anna Ohlis.

Samsjuklighet är vanlig

Rapporten visar att personer med adhd och autism ofta har psykiatrisk samsjuklighet, framför allt depression och ångest. Rapporten visar även att vård för självmordsförsök eller självskada är vanligare bland personer med adhd och autism än i övriga befolkningen, framför allt bland kvinnor.

Behovet av utredningar ökar stadigt

Under de senaste tio åren har andelen barn och unga som diagnostiseras med adhd och autism ökat kontinuerligt. En frågeställning i rapporten är om det har gjort att färre behöver utredas som vuxna, men någon sådan trend syns inte. Neuropsykiatriska utredningar började registreras i vården år 2013, och sedan dess har antalet kvinnor som utretts utifrån en neuropsykiatrisk frågeställning ökat kontinuerligt. Bland män har ökningen noterats fram till år 2018. Det är generellt fler kvinnor än män som genomgår en neuropsykiatrisk utredning.

– Mängden utredningar har inte minskat. Det kan bero på att det är en långsam process och att vi kommer att se en avmattning framöver. Det kan också vara så att fler diagnoser hos barn ger ett ökat behov av förnyad utredning hos vuxna, om individer upplever att diagnosen är felaktig eller att den inte förklarar hela bilden. Eller så finns det helt enkelt ett tillräckligt stort antal unga vuxna som inte har utretts som barn och som upplever behov av utredning, säger Anna Ohlis.