Sittande vårdpersonal tittar på vad barnet bredvid ritar

Allt fler barn och unga får diagnoserna adhd eller autism

Allt fler barn och ungdomar i Stockholms län får diagnoserna adhd eller autism. Det visar en rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) som undersökt vårdkedjorna för barn och unga med dessa neuropsykiatriska diagnoser.

Rapporten är en uppföljning av en undersökning som CES genomförde i samarbete med KIND, Karolinska institutet, 2020.

Antalet barn som får vård för adhd, autism eller båda diagnoserna har ökat kontinuerligt under det senaste decenniet. I Stockholms län fick fyra procent av barn och ungdomar mellan 0 och 17 år vård för adhd år 2020. Motsvarande siffra för autism var 1,8 procent.  I absoluta tal har vårdkontakterna för adhd och autism ökat allra mest bland pojkar som antingen har adhd- eller autismdiagnos eller båda. Den största relativa ökningen står flickorna för.

- Orsakerna är inte helt kända. En delförklaring kan vara att allt fler, framför allt flickor, söker vård för sina svårigheter, vilket bidrar till att mörkertalet minskar, säger Anna Ohlis, överläkare, medicine doktor, och biträdande chef vid enheten för psykisk hälsa på CES.

Rapporten visar att drygt sex procent av alla barn och ungdomar som är folkbokförda i länet har fått en adhd-diagnos, autismdiagnos eller båda någon gång under perioden 2015–2020. Det är en ökning med en procentenhet jämfört med den tidigare mätperioden 2013–2018.

Fler genomgår neuropsykiatriska utredning

Totalt har 22 944 barn och ungdomar genomgått en neuropsykiatrisk utredning under perioden 2018–2020, en ökning med 22 procent eller 4 136 barn. Omkring 80 procent av dem som genomgår en neuropsykiatrisk utredning får åtminstone en av diagnoserna.

Rapporten visar också att fler barn och ungdomar gör mer än en neuropsykiatrisk utredning, jämfört med tidigare mätperiod 2016–2017.

- Det kan finnas flera skäl till att genomgå flera utredningar. I vissa fall kan det röra sig om att man upplever att den föregående utredningen inte utförts korrekt. Men det kan också handla om att vissa funktionsnedsättningar blir tydligare när kraven höjs i skolan och i den sociala samvaron, säger Anna Ohlis.

Geografiska skillnader 

Både förekomsten av adhd och autism samt andelen barn och ungdomar som genomgått en neuropsykiatrisk utredning skiljer sig åt mellan olika kommuner och stadsdelar. Den lägsta andelen som fått en adhd-diagnos registrerad någon gång mellan 2015–2020 fanns på Kungsholmen (2,4 procent) och den högsta i Nykvarn (7,6 procent). För AST varierade motsvarande andelar från 1,4 procent på Norrmalm till 4,3 procent i Nynäshamn.

- Det kan finnas flera orsaker till de geografiska skillnaderna. I områden med högre andel barn och unga med adhd-, autism eller båda diagnoserna kan insatser inom skola och hälso- och sjukvården vara ett sätt att främja en positiv hälsoutveckling och utjämna skillnader i hälsan, säger Anna Ohlis.

Tecken på fragmenterad vårdkedja

Bakgrunden till rapporten är den stadigt ökade efterfrågan på neuropsykiatriska utredningar och ökningen av barn med diagnoserna autism och adhd. Den vård som erbjuds målgruppen har även fått kritik för att vara alltför fragmenterad med flera inblandade vårdgivare och att helhetssyn och helhetsansvar saknas.

Rapporten visar att de flesta barn och ungdomar med diagnoserna, omkring 90 procent, fortsatte att ha kontakt med den vårdgivare som hade utfört utredningen. I de flesta fall handlar det om Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, eller Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, BUMM. Andelen har dock minskat med omkring fem procentenheter jämfört med mätperioden 2016–2017.

- Men andelen barn och ungdomar som har kontakt med olika yrkeskategorier året efter neuropsykiatrisk utredning har ökat jämfört tidigare mätperiod. Det skulle kunna tala för att barnens och ungdomarnas behov tillgodoses i större utsträckning. Samtidigt har det blivit vanligare att den fortsatt kontakten ges vid en annan vårdenhet än den utredande, vilket talar mot en mer sammanhållen vårdkedja, säger Anna Ohlis.

 

Foto: Yanan Li/SLSO

 

Kontaktperson

Anna Ohlis

Överläkare
bitr enhetschef

 

Publicerad 2022-05-05