Algoritmisk arbetsledning, algoritmer och digital teknik används för att fördela, övervaka och utvärdera arbete, blir allt vanligare. I en ny rapport från Karolinska Institutet beskrivs hur denna utveckling kan påverka arbetsmiljön. Viss forskning tyder på att algoritmisk arbetsledning skulle kunna leda till ökat arbetstempo och minskad kontroll. Andra pekar på möjliga positiva effekter för arbetsmiljön om tekniken införs med rätt förutsättningar. Rapporten innehåller också förslag som kan stödja en mer hållbar och hälsosam användning av algoritmisk arbetsledning.
Algoritmisk arbetsledning innebär att digitala system tar över chefsliknande uppgifter som att planera, övervaka och utvärdera arbete. Det kan ske helt automatiskt eller med mänsklig inblandning, och används idag inom bland annat transport, lager, vård, kundtjänst och detaljhandel. En ny rapport från Karolinska Institutet där några av Centrum och miljömedicins (CAMM) medarbetare också medverkat visar att denna typ av teknik kan påverka arbetsmiljön på flera olika sätt – både positivt och negativt.
− Tidigare forskning har pekat på att systemen kan effektivisera och förenkla arbetet men annan forskning, inklusive vår, indikerar att de kan få negativa konsekvenser för hälsan hos medarbetare. Det är viktigt att tekniken införs med förståelse för vilka konsekvenser den kan få för arbetsmiljön, säger Karin Hennum, doktorand inom algoritmisk arbetsledning vid Karolinska Institutet och psykolog på CAMM.
Rapporten lyfter flera risker med algoritmisk arbetsledning, som ökad arbetsintensitet, minskad kontroll och en upplevelse av ständig övervakning. Brist på transparens kan också skapa misstro mot systemen. Samtidigt finns det också potentiella vinster. Algoritmisk arbetsledning kan bidra till rättvisare bedömningar av anställdas prestationer och ökad säkerhet i farliga miljöer. Enligt den forskning som lyfts i rapporten verkar tekniken dock oftare användas för kontroll än för att förbättra arbetsmiljön.
− Det behövs mer forskning innan vi kan säga något säkert här men redan nu kan vi se att om införandet görs genomtänkt och i dialog med medarbetarna så kan de negativa effekterna mildras, säger Karin Hennum.
I rapporten redovisas också resultat från en konferens där deltagare från bland annat universitet, fackförförbund, arbetsgivareorganisationer, techbolag och myndigheter tillsammans prioriterade bland ett antal åtgärdsförslag som kan bidra till en god arbetsmiljö för företag och verksamheter som använder algoritmisk arbetsledning.
Åtgärdsförslagen baserades på befintlig forskning och rapporter från internationella organisationer med arbetslivsfokus såsom ILO (International Labour Organization) och OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development).
Foto: iStock
Publicerad 2025-06-03
