CES i full gång med analyser till kommande Folkhälsorapport 2023

Folkhälsorapport 2023 lanseras om ett halvår. Just nu pågår arbetet med att analysera och sammanställa läget för stockholmarnas hälsa, riskfaktorer och sjukdomsbörda – och vilka insatser eller fokusområden som har störst potential att förbättra folkhälsan i länet. Du kan redan nu anmäla dig till föreläsning i Landstingshuset.

Folkhälsorapport 2023 lanseras den 22 mars nästa år. Rapporten sammanställs vart fjärde år av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) vid Region Stockholm och det är nu dags för den tionde rapporten i ordningen. Folkhälsorapporten sammanfattar hur stockholmarna mår just nu, hur hälsan har utvecklats över tid och inte minst hur vi kan påverka utvecklingen framåt.

Sammanställd data bildar underlag för beslut

Folkhälsorapporten bygger bland annat på data från Region Stockholms stora folkhälsoenkät, Hälsa Stockholm 2021, och på sjukvårdsdata från Region Stockholms så kallade VAL-databaser. Enkätsvaren är sammanställda och håller just nu på att analyseras. Syftet är att skapa ett gediget vetenskapligt underlag till de som prioriterar och beslutar om insatser som kan påverka folkhälsan i Stockholms län.

– Målet med analyserna är att ringa in de områden som orsakar störst sjukdomsbörda, och att hitta de områden där det finns stora och påverkbara skillnader mellan grupper, säger Vicky Bartelink, huvudredaktör för rapporten.

Högt blodtryck och ojämlikhet vari fokus 2019

I den senaste folkhälsorapporten, från 2019, lyfte CES fram att behandling av högt blodtryck var en av de åtgärder som hade störst potential att spara liv och hälsa i Stockholms län. Men många som har högt blodtryck känner inte till att de har det, och CES föreslog därför att primärvården ska ta blodtryck på patienter som kommer av andra skäl. Blodtrycksmätning enligt denna modell prövas nu i studieform och kommer att utvärderas i samverkan med Akademiskt primärvårdscentrum (APC).

Andra områden som lyftes fram var ojämlikheten i hälsa mellan olika områden i länet och mellan olika grupper. Ett exempel var att diabetes är dubbelt så vanligt bland personer som inte gått ut gymnasiet som bland personer som har eftergymnasial utbildning. I Folkhälsorapport 2019 blev det tydligt att stockholmarna får allt bättre hälsa men att de 20 procent som har lägst inkomst inte tagit del av den utvecklingen. Den ojämlika hälsan kommer att vara i fokus även i Folkhälsorapport 2023.

Sjukdomsbörda sammanställs med internationell metod

– I folkhälsorapporten famnar vi över alla sorters ohälsa och ett stort antal faktorer som påverkar vår hälsa. Den sortens helhetsgrepp kräver särskilda modeller för jämförbarhet. Vi har utgått från internationella underlag, från Global Burden of Disease som räknar om all sjukdomsbörda i så kallade DALY, säger Vicky Bartelink. Det är samma metod som bland andra WHO använder.

DALY (disability-adjusted life years) är ett mått på hur många friska levnadsår en person förlorar på grund av sjukdom eller förtida död, jämfört med den förväntade livstiden.

– En fördel med DALY är att det blir tydligare vilken stor sjukdomsbörda som orsakas av sådana tillstånd som inte är livshotande men som ger en stor funktionsförlust, till exempel migrän eller nacksmärta. Vi hoppas kunna höja statusen för de tillstånden i samhället och i vården, säger Vicky Bartelink.

Rapporten lanseras den 22 mars

Rapporten kommer att lanseras den 22 mars 2023 i Landstingshuset. Då kommer Vicky Bartelink att presentera de huvudsakliga resultaten tillsammans med författarna, och en panel med politiker och beslutsfattare kommer att diskutera hur resultaten kan och bör tillämpas för att förbättra folkhälsan i länet under de kommande åren.