Få kvinnor får diagnos vid genital smärta

Genital smärta vid sex är ett vanligt problem bland kvinnor i alla åldrar, men i Stockholms län är andelen som får en diagnos för besvären betydligt lägre än den självrapporterade förekomsten. Dessutom finns indikationer på att både diagnostisering och vård är ojämlikt fördelade. Det visar en ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES).

Sannolikt ett stort mörkertal för genital smärta

I en ny rapport jämför CES den självrapporterade förekomsten av genital smärta vid sex med förekomsten av registrerade diagnoser för sådana besvär i Stockholms län. Även skillnader i förekomst kopplat till geografisk plats och socioekonomi har analysterats.

Rapporten visar att självrapporterad genital smärta i samband med sex är vanligt bland flickor och kvinnor i länet. I åldern 16 till 45 år anger sex procent att de har måttliga till svåra besvär. Vanligast är besvären bland yngre kvinnor i åldrarna 21 till 25 år där tio procent anger att de har måttliga till svåra besvär. I samma åldersgrupp rapporterar sju procent måttlig till svår ytlig smärta, vilket är huvudsymtomet vid provocerad vulvodyni.

Samtidigt visar rapporten att få diagnostiseras med provocerad vulvodyni eller andra diagnoser relaterade till genital smärta. Provocerad vulvodyni – tidigare kallat vestibulit – är en vanlig orsak till genital smärta och innebär intensiv smärta i vulvan, även vid lätt beröring eller tryck. År 2021 fick 1,5 promille av Stockholms läns flickor och kvinnor i åldrarna 16 till 45 år den diagnosen.

– Även om det inte går att likställa andelen med självrapporterade besvär med andelen som skulle uppfylla kriterierna för en viss diagnos, visar resultaten att det sannolikt finns ett stort mörkertal av flickor och kvinnor som lider av genital smärta och som inte kommer i kontakt med vården och inte får en diagnos, säger Kyriaki Kosidou, chef för enheten för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter vid CES.

Indikationer på ojämlik vård

Kvinnor med eftergymnasial utbildning har nästan fyra gånger högre sannolikhet att få diagnosen provocerad vulvodyni, jämfört med de med förgymnasial utbildning enligt rapporten. Och bland de kvinnor som har fått diagnosen är det vanligare få mer specialiserad vård på sjukhusbaserade vulvamottagningar bland kvinnor med eftergymnasial utbildning.

– Det här tyder på att vården för genital smärta och vulvodyni i Stockholms län är ojämlik, säger Kyriaki Kosidou.

Vidare visar rapporten att majoriteten av de registrerade vårdkontakterna för provocerad vulvodyni sker på akutsjukhus med vulvamottagning. Socialstyrelsens rekommenderar at både diagnostisering och inledande basbehandling sker i primärvården, för att fler ska kunna få en korrekt diagnos och behandling tidigt i sjukdomsförloppet.

– Tidigare studier har visat att tidig diagnos och insatser kan förhindra negativ inverkan på livskvalitet och psykisk hälsa samt förbättra prognosen och därigenom leda till minskad vårdkonsumtion. Därför bör fler flickor och kvinnor med besvär av genital smärta få en diagnos och möjlighet till adekvat vård, säger Kyriaki Kosidou.