Färre vårdas för psykisk ohälsa i områden med störst behov

Var femte stockholmare uppger att de har psykisk ohälsa, och förekomsten är högst i områden där välfärden är lägst. Samtidigt görs färre vårdbesök för psykisk ohälsa i områden där behoven tycks vara som störst. Det visar en ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES).

Psykisk ohälsa ojämnt fördelat i länet

I en ny rapport kartläggs geografiska skillnader i förekomsten av självrapporterad och diagnostiserad psykisk ohälsa bland befolkningen i Stockholms län.

– Jämförelsen hjälper oss ta reda på om behoven och konsumtionen stämmer överens, vilket är viktigt för att kunna planera insatser som bidrar till en mer jämlik hälsa, säger Beata Jablonska, handläggare vid CES och rapportens författare.

Rapporten visar att var femte vuxen stockholmare uppger att de har psykisk ohälsa. Men förekomsten är inte jämnt fördelad över länets kommuner och stadsdelar, utan är högre i bostadsområden där välfärden är lägre. Detta gäller både vuxna män och kvinnor samt pojkar i gymnasiet.

– Ju högre andel människor med lägre socioekonomisk status och andel utrikes födda, ju högre grad av ordningsproblem och lägre grad av social kontroll ett bostadsområde har, desto fler gymnasiepojkar uppger psykisk ohälsa, säger Beata Jablonska.

Vårdkonsumtionen speglar inte vårdbehovet

Samtidigt ses en obalans i självrapporterad psykisk ohälsa och vårdkonsumtion. Konsumtionen av psykiatrisk vård är nämligen inte högre i bostadsområden med mer självrapporterad psykisk ohälsa. I vissa fall är den till och med lägre.

Denna brist på överensstämmelse mellan självrapporterad och diagnostiserad psykisk ohälsa kan tyda på att mörkertalet för psykisk ohälsa är stort och att vårdkonsumtionen i utsatta områden inte speglar det faktiska vårdbehovet, det vill säga att den är lägre än förväntat.

Rapporten bekräftar därmed den ojämlikhet i hälsa i Stockholms län som redan är känd. Men resultaten bidrar med viktig information för att motverka problemet, säger Beata Jablonska.

– Den här studien har inte möjlighet att ställa den diagnostiserade ohälsan mot befolkningens sanna sjuklighet i medicinska termer. Men självupplevd ohälsa anses ganska väl spegla det faktiska vårdbehovet. Att psykisk ohälsa är vanligare i vissa bostadsområden, indikerar att insatser inom hälso- och sjukvården i dessa områden kan främja en positiv hälsoutveckling och utjämna ojämlikheten.

Publicerad 2021-03-09