Ikon miljöhälsa med träd och bil med avgaser

Folkhälsokollen lanserar området miljöhälsa

Nu finns folkhälsoområdet miljöhälsa i verktyget på Folkhälsokollen. Området innehåller bland annat statistik om i vilken utsträckning invånare i Stockholms län exponeras för luftföroreningar och trafikbuller.

– Miljöhälsa på Folkhälsokollen sätter fokus på den miljörelaterade folkhälsan i Stockholms län. Faktorer i omgivningsmiljön, som luftkvalitet, trafikbuller och grönområden, är viktiga för människors välbefinnande och hälsa, säger Charlotta Eriksson, epidemiolog vid Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) inom Region Stockholm.

Verktyget utvecklas ständigt

Folkhälsokollen är ett webbverktyg som drivs av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) inom Region Stockholm. I verktyget samlas aktuell hälsodata för att ge en överblick över folkhälsan i Stockholms län. Där finns data om hur livsvillkor, levnadsvanor och hälsa är fördelade och utvecklas över tid i länets kommuner och stadsdelar. Folkhälsokollen utvecklas ständigt och denna gång med det nya området miljöhälsa, i samarbete med CAMM.

– CES och CAMM jobbar tillsammans på många olika sätt eftersom arbetsmiljö och miljöhälsa är viktiga delar av folkhälsan. Med hjälp av CAMM:s expertis har vi nu kunnat lägga till området miljöhälsa på Folkhälsokollen. Vi börjar med fyra indikatorer, men vi kommer att utveckla området vidare de kommande åren, säger Vicky Bartelink, projektledare för Folkhälsokollen, vid CES.

Vill bidra till hållbar stadsplanering

På Folkhälsokollens område miljöhälsa går det att följa hur människor påverkas av olika miljöfaktorer.

– I den allt mer förtätade och urbana staden behöver vi kunna följa utvecklingen av människors utsatthet för olika miljöfaktorer och hur de påverkar vår hälsa. Vi hoppas att området miljöhälsa på Folkhälsokollen ska väcka intresse för omgivningsmiljöns betydelse för folkhälsan och på sikt bidra till en mer hållbar stadsplanering, säger Charlotta Eriksson.

Satsningen på Folkhälsokollen är en del i ett länsgemensamt uppdrag där ett av målen är att utveckla en gemensam struktur som gör det möjligt att följa upp hälsoskillnader och bestämningsfaktorer för hälsa på så små geografiska områden som möjligt.