Personer med kort utbildning har högre risk att drabbas av högt blodtryck och tenderar att påbörja behandling senare, än de med längre utbildning. Det visar en ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) som har följt en grupp stockholmare i över 20 års tid.
Högt blodtryck, eller hypertoni, är vanligt förekommande och risken att drabbas ökar med åldern. Tillståndet i sig ger sällan symtom, men är en riskfaktor för andra sjukdomar som kan ha allvarliga konsekvenser för hälsan. I Stockholms län uppskattas högt blodtryck ligga bakom 18 procent av dödsfallen.
I en ny rapport analyserar Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) sambanden mellan blodtryck och utbildningsnivå bland cirka 3 000 deltagare i Stockholms diabetespreventiva program (SDPP). I SDPP har Region Stockholm och Karolinska institutet följt en grupp stockholmare och bland annat mätt deras blodtryck vid tre tillfällen under en period på tjugo år.
– Det långa tidsperspektivet innebär att vi har kunnat följa hur skillnaderna utvecklat sig i takt med att gruppen blivit äldre och förekomsten av högt blodtryck ökat, säger Stefan Fors, handläggare vid CES och en av rapportens författare.
Blodtryck mäts i antal millimeter kvicksilver (mmHg). I Sverige är definitionen av hypertoni att man har ett övre (systoliskt) blodtryck på minst 140 mmHg, eller ett undre (diastoliskt) blodtryck på minst 90 mmHg. Det systoliska blodtrycket visar hur hård belastning kärlväggarna har när hjärtat kramar ihop sig och skjutsar ut blod. Det diastoliska blodtrycket mäter belastningen på kärlväggarna när hjärtat slappnar av för att fyllas med blod.
Rapporten visar att det finns samband mellan högt blodtryck och utbildningsnivå. Personer med eftergymnasial utbildning hade lägst genomsnittligt blodtryck, och de med enbart förgymnasial utbildning hade högst genomsnittligt blodtryck i gruppen som undersöktes.
Störst skillnad i blodtrycksnivå fanns vid andra mättillfället, tio år efter att undersökningen startade, när deltagarna var mellan 43 och 66 år gamla. Då skiljde det 6 mmHg (millimeter kvicksilver) i det övre blodtrycket, mellan de med kortast och längst utbildning. Skillnaderna förklaras delvis, men inte helt, av skillnader i livsstilsfaktorer såsom övervikt, fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion, tobaksanvändning och saltkonsumtion.
Resultaten visar också att individer med kort utbildning har ökad risk för att ha misstänkt, obehandlad hypertoni. Det innebär att de har ett blodtryck på 140/90 mmhg (millimeter kvicksilver) eller högre. Vid de två första mättillfällena var misstänkt, obehandlad hypertoni vanligare bland dem med kort utbildning än lång utbildning.
Vid den tredje och sista mätningen sågs inte dessa skillnader. Då fanns i stället betydande skillnader i sannolikheten att ha framgångsrikt behandlad hypertoni. Gruppen med kort utbildning var överrepresenterad bland dem som hade ett blodtryck över gränsvärdet för hypertoni, trots att de fick medicinsk blodtryckssänkande behandling.
Skillnader i blodtrycksnivå och misstänkt, obehandlad hypertoni förklaras till stor del av skillnader i livsstilsfaktorer. Men att det också uppstår skillnader i behandling av hypertoni mellan grupper med olika lång utbildning, kan förklaras av flera mekanismer, resonerar rapportförfattarna.
– Det skulle kunna bero på att personer med lång utbildning oftare får effektivare behandling eller att de med kort utbildning påbörjar behandling senare eller har sämre följsamhet till behandlingsplanen. En annan förklaring kan vara att personer med kort utbildning i genomsnitt har svårare hypertoni, mer samsjuklighet eller i högre utsträckning har en livsstil som försvårar behandlingen, säger Stefan Fors.
Exakt hur många som har högt blodtryck vet ingen. Förekomsten i Sverige uppskattas till nästan 25 procent av kvinnorna och 36 procent av männen. Men mörkertalet kan vara stort, inte minst bland de med kort utbildning. Därför behövs mer kunskap.
– Att upptäcka och behandla det är en av vårdens absolut viktigaste arbetsuppgifter, i termer av hur mycket sjuklighet och förtida död som då förebyggs. Vår rapport visar att effektiv, tidig identifikation och behandling av personer med hypertoni och ett fortsatt arbete för livsstilsförändringar i befolkningen har potentialen att dessutom bidra till en påtaglig minskning av de sociala skillnaderna i hälsa, säger Stefan Fors.
Publicerad 2021-12-08
