Låga skolbetyg tydlig riskmarkör för psykisk ohälsa

Låga betyg i grundskolan är en riskfaktor för psykisk ohälsa i vuxenlivet. Sambanden ses upp till medelåldern och har dessutom blivit starkare över tid. Det visar en ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) vid Region Stockholm.

Femdubblad risk för självmordsförsök

I fyra delstudier har Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och Karolinska Institutet undersökt samband mellan låga skolbetyg och psykisk ohälsa i vuxenlivet bland svenskar som gick i grundskolan på 1960-, 1980- och 2000-talet. Dessutom har man undersökt om deltagarnas slutliga uppnådda utbildningsnivå har påverkat sambanden.

Rapporten visar att elever med låga skolbetyg har högre risk att drabbas av psykisk ohälsa som vuxna. I en av studierna hade fjärdedelen med lägst betyg nästan femdubblad risk för självmordsförsök i vuxenlivet. I en annan studie sågs ett liknande, men något svagare, samband mellan låga skolbetyg och risk att diagnostiseras med depression.

En tredje studie visade att även risken att få aktivitetsersättning med psykiatrisk diagnos är högre bland eleverna med lägst betyg. Aktivitetsersättning är en ersättning från Försäkringskassan för personer mellan 19 och 29 år som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att de inte kan arbeta under minst ett år.

Risken har ökat över tid

Rapporten konstaterar också att sambanden mellan låga betyg i grundskolan och risk för psykisk ohälsa i vuxenlivet ses upp till medelåldern och att risken har ökat över tid. Det vill säga att risken för självmordsförsök var större bland eleverna som gick i grundskolan på 1980-talet än på 1960-talet, och att risken för aktivitetsersättning med psykiatrisk diagnos var större för de elever som gick ur grundskolan år 2007 jämfört med år 2000.

Detta är viktigt att uppmärksamma bland annat för att förstå orsaken bakom sambanden, menar Alma Sörberg Wallin, statistiker vid enheten för psykisk hälsa på CES och rapportens författare.

– Att sambanden stärkts över tid, tyder på att skolbetygens betydelse för hälsan har ökat och att de bakomliggande orsakerna kan finnas i det omgivande samhället. Både skolsystemet och kraven på arbetsmarknaden har förändrats och kan ha bidragit till att sambanden mellan låga skolbetyg och psykisk ohälsa stärkts, säger Alma Sörberg Wallin.

Behov av åtgärder i skolan och på arbetsmarknaden

Insikten om att risken ökat över tid är också viktig för att få bättre förståelse för hur psykisk ohälsa kan förebyggas bland elever med låga skolbetyg. På kort sikt bör elever med svårigheter i skolan erbjudas fortsatt skolstöd och möjlighet till senare kompletterande utbildning. För att åtgärda problemen långsiktigt behövs sannolikt åtgärder på en mer övergripande nivå, till exempel förändringar i skolsystemet och på arbetsmarknaden.

– Det tänkbart att fler arbetstillfällen med bättre arbetsvillkor för unga vuxna skulle minska sårbarheten hos de elever som, av olika skäl, inte går vidare till en längre utbildning. Det kan också vara viktigt att behålla och utvidga möjligheten till praktiska utbildningar som leder till arbete för den här gruppen unga vuxna, säger Alma Sörberg Wallin.

Publicerad 2020-12-16