
Lönsamt för samhället att erbjuda rökare kostnadsfria nikotinläkemedel
Att erbjuda rökare som vill sluta kostnadsfria nikotinläkemedel skulle leda till en besparing för samhället som helhet. Det visar en ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES).
- En effektiv rökavvänjning leder till minskad sjukfrånvaro och ökad produktivitet. Det tycks kompensera för hela den extra kostnaden för subventionerad behandling och mer därtill, säger Anton Lager, chef för enheten Hälsoläge och vårdbehov vid CES.
Över 2000 kronor per person. Så mycket skulle samhället som helhet tjäna på att subventionera nikotinläkemedel till rökare som vill sluta.
Rapporten ”Kostnadsfria nikotinläkemedel som stöd till rökstopp” är en hälsoekonomisk analys som svarar på frågan: Är det kostnadseffektivt för Region Stockholm att tillhandahålla nikotinläkemedel kostnadsfritt?
Hälften försöker sluta röka
- De flesta vuxna rökare i Sverige vill sluta. Varje år gör cirka hälften av svenska rökare minst ett försök att sluta, men enbart kring åtta procent av rökarna lyckas långvarigt, säger Joanna Stjernschantz Forsberg, enhetschef för Sluta-röka-linjen som drivs av CES.
Beräkningen i rapporten utgår från att rökarna skulle erbjudas tolv veckors behandling med nikotinläkemedel.
För Region Stockholm ensamt skulle en sådan satsning inte vara kostnadsbesparande, till skillnad från samhället i stort. Men även för regionen skulle den vara kostnadseffektiv i förhållande till den ohälsa och förtida död som förebyggs. Regionen skulle betala 4 500 kronor per individ, och jämfört med nuvarande praxis, där varje rökare som vill sluta står för i princip hela kostnaden själv.
125 000 kronor per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår – QALY.
- Inom hälsoekonomi och folkhälsa finns en term som kallas QALY. Den innefattar både antal levnadsår och kvaliteten, eller friskhetsgraden, på dessa, säger Anton Lager, enhetschef för Hälsoläge och vårdbehov på CES.
Subvention kan öka jämlikhet i hälsa
En kostnadseffektivitet på 125 000 kronor per QALY är måttlig, enligt Socialstyrelsens klassificering, nära gränsen till en låg kostnad.
- Som det ser ut idag kan kostnaden för nikotinläkemedel för den enskilde vara ett hinder för att sluta. Det är vanligare att röka bland låginkomsttagare, så en subvention skulle kunna leda till minskad ojämlikhet i hälsa, säger Joanna Stjernschantz Forsberg.
Kontakt
Joanna Stjernschantz Forsberg
Enhetschef Sluta-röka-linjen överläkare CES
Senaste nyheterna
-
Elevhälsoportalen lanserar hälsoområdet Kroppslig integritet och relationer för förskolan
-
Asylsökande söker vård i senare skede
-
Varken mer eller mindre vård för psykisk ohälsa under pandemin
-
Sexuella trakasserier – vanligt fem år efter metoo
-
Stockholmarnas psykiska ohälsa kartlagd
-
Stockholmarna dricker allt mindre – riskbruket är störst bland innerstadsbor
-
Rökningen fortsätter minska – snusandet ökar
-
CES i full gång med analyser till kommande Folkhälsorapport 2023
-
Nu finns folkhälsodata för mindre geografiska områden på Folkhälsokollen
-
Allt fler stockholmare får en ätstörningsdiagnos