Minskad sexuell aktivitet under pandemin

Efter nästan ett år med covid-19 i världen syns tecken på minskad sexuell aktivitet och ändrade planer på att skaffa barn. I Sverige ansöker fler om skilsmässa, och i Stockholms län har vårdkonsumtionen på flera områden minskat. Det framkommer i en ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES).

Tidigare i år publicerade Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) en rapport om coronapandemins potentiella effekter på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Nu finns en uppföljning som förklarar hur effekterna sett ut hittills och vad vi fortsatt kan förvänta oss.

Minskad sexuell aktivitet

I nuläget har enbart utländska studier undersökt hur människors sexliv påverkats av pandemin. Omkring hälften av de tillfrågade i flera studier uppger att de är mindre sexuellt aktiva nu jämfört med innan pandemin. Studier visar även att planerna på att skaffa barn har påverkats, vilket kan leda till att färre barn föds de närmsta åren.

Däremot verkar den sexuella närvaron på internet öka. Rapporten presenterar en studie där 20 procent uppger att de testat nya typer av sexuella aktiviteter. Bland annat sex via meddelanden, cybersex eller att dela med sig av sexfantasier. Den här typen av förändringar i sexlivet har framför allt setts bland personer som lever ensamma.

– Förändringarna kan tänkas vara del av en digital omställning som pågått länge, men som nu skyndats på i och med pandemin, säger Kyriaki Kosidou, arbetsledare på CES.

I Sverige finns ännu inga studier på hur människors sexliv påverkats. Men rapporten redovisar att fler svenskar ansökt om skilsmässa i år, jämfört med 2019. Det skulle kunna vara en effekt av pandemin.

– När par spenderar mer tid hemma kan risken för konflikter öka. Dessutom visar tidigare forskning att skilsmässostatistiken går upp i samband med arbetslöshet och lågkonjunktur, säger Kyriaki Kosidou.

Minskad vårdkonsumtion

Under pandemin har Region Stockholms tagit emot färre beställningar av gratiskondomer från aktörer som normalt delar ut sådana, såsom ungdomsmottagningar, skolor, beroendevården och ungdomsgårdar.

Inom flera SRHR-områden har dessutom vårdkonsumtionen i Stockholms län minskat under våren. Bland annat ses en viss minskning i antalet vårdade för sexuellt överförbara infektioner. Vad minskningen i vårdkonsumtion beror på är svårt att avgöra. Det kan handla rädsla för smitta, att inte vilja belasta vården, minskad tillgänglighet, pausad screeningverksamhet eller något helt annat.

Det är också oklart vad minskningen får för konsekvenser.

– Den fysiska tillgängligheten till vård och förebyggande insatser har i viss mån förändrats eller begränsats, vi vet ännu inte hur det påverkar upptäckt av olika sjukdomar eller tillstånd och jämlikhet i hälsa, säger Kyriaki Kosidou.

Samtidigt har den digitala omställningen satt ett avtryck även här. Det yttrar sig bland annat i att antalet beställningar av hemtest för klamydia ökat.

Till skillnad från övrig vårdkonsumtion, tycks vårdkonsumtion för våldsrelaterade brott vara oförändrad i länet. Det är dock data som ska tolkas med stor försiktighet.

– När det gäller våld i nära relationer vet vi att mörkertalet är stort och många väljer av olika anledningar att inte söka vård. Det går alltså inte att dra några större slutsatser kring huruvida den här typen av brott ökat eller minskat, enbart baserat på vårdkonsumtionsdata, säger Kyriaki Kosidou.

Potentiella långsiktiga effekter

CES rapport visar att det på kort sikt finns tecken på att pandemin påverkat sexuellt beteende, relationer och vårdsökande beteende i befolkningen. Men effekterna på lång sikt kan ännu inte fastlås.

– Det är fortfarande för tidigt att säga hur sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter kommer påverkas på sikt. Men förändrad social kontext, ökad ensamhet, sköra sociala relationer, ökad våldsutsatthet och hälsoeffekter av minskad vårdkonsumtion är potentiella risker, säger Kyriaki Kosidou.

CES betonar behovet av att fortsätta bevaka och studera pandemins effekter på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, både fortlöpande och över tid.

 

Publicerad 2020-11-11