Ett brevinkast på en trädörr, med namnen Linberg/Rojas och en klisterlapp där det står Folkhälsoenkät, ja tack

Ökad svarsfrekvens i Region Stockholms folkhälsoenkät

I början av hösten 2021 skickades Region Stockholms folkhälsoenkät Hälsa Stockholm ut till 120 000 stockholmare. Den här gången handlade enkäten bland annat om hur hälsan förändrats under coronapandemin, och svarsfrekvensen – som tidigare haft en sjunkande trend – ökade jämfört med tidigare år.

Vart fjärde år genomförs Region Stockholms undersökning Hälsa Stockholm för att öka kunskapen om stockholmarnas hälsa och levnadsvanor. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) har huvudansvaret i uppdraget att leda och utföra arbetet såväl som att analysera och sprida resultaten. Ett av årets mål – och utmaningar – var att får fler att delta i undersökningen.

– De senaste 20 åren har deltagandet minskat, men den här gången har vi lyckats bryta trenden och ser i stället en ökad svarsfrekvens. Det är vi väldigt stolta och glada över, säger Boel Brynedal, projektledare för folkhälsoenkäten på CES.

Färre frågor i enkäten

Arbetet med enkäten inleddes i början av 2021. På CES arbetade representanter från varje enhet fram årets enkät. En del av uppdraget bestod i att göra den mindre omfattande än tidigare. Enligt forskning blir fler benägna att svara med en kortare och enklare enkät.

– Årets enkät blev ungefär hälften så lång som senast, trots att vi adderade en del nya frågor – bland annat om covid-19, säger Boel Brynedal.

Många påminnelser

I september skickades folkhälsoenkäten ut till 120 000 stockholmare, födda år 2005 eller tidigare. Populationen delades in i två grupper:

  • De som besvarat folkhälsoenkäten tidigare och som fick besvara samma enkät igen, den så kallade kohorten (66 168 st.).
  • Slumpvist utvalda stockholmare som fick besvara den nya, kortare enkäten , det så kallade tvärsnittet (47 620 st.).

Inbjudningsbrevet om att delta postades första gången i september och därefter vid ytterligare tre tillfällen under hösten. Emellan utskicken av breven skickades sms-påminnelser med en direktlänk till webbenkäten. Det var en ny strategi för att öka svarsfrekvensen som hade störst effekt bland yngre personer.

Webboffensiv med få hinder att delta

Förutom en betydligt kortare enkät valde CES genomgående ett digitalt fokus. Det innebär bland annat att information om webbenkäten fick en framträdande plats i inbjudningsbreven och att pappersenkäten följde med inbjudan först vid den andra påminnelsen.

– Vi ville göra det enklast och självklarast att besvara enkäten på webben, säger Boel Brynedal.

Dessutom fanns en qr-kod i inbjudningsbrevet som gick att läsa av med mobilkameran för att komma direkt till webbenkäten, utan att behöva fylla i användaruppgifter.

– Syftet var att eliminera alla tänkbara hinder för att börja besvara frågor, säger Boel Brynedal.

Lyckad kampanj i sociala medier

Enheten för kommunikation arbetade fram inbjudningsbreven och en sociala medier-kampanj för att marknadsföra undersökningen digitalt. I breven var det huvudsakliga målet att hålla informationen så kort, enkel och tydlig som möjligt men med en angelägen och engagerande ton.

– I år hade vi ett folkhälsorelaterat ämne som har betytt något för alla – nämligen coronapandemin. Det använde vi i breven för att skapa engagemang och vilja att delta, säger Charlotta Kjellberg, chef vid enheten för kommunikation på CES.

För att skapa igenkänning kring folkhälsoenkäten, när den dök upp i brevlådan, lanserades en kampanj i sociala medier, strax innan de första inbjudningsbreven skickades ut. Kampanjen riktades särskilt mot personer yngre än 40 år och män i alla åldrar, eftersom dessa grupper tenderar att delta i lägre utsträckning.

– Kampanjen gick bra, vi fick 3 miljoner visningar och nådde 1,5 miljoner användare på Facebook och Instagram och en hel del positiva reaktioner, säger Charlotta Kjellberg.

Fler deltagande unga och män

Nu har undersökningen avslutats och man kan konstatera att svarsfrekvensen ökat, både generellt och bland yngre personer och män där den förväntade svarsfrekvensen normalt är låg.

I kohortgruppen valde 79,7 procent att svara på enkäten och i tvärsnittsgruppen 48,1 procent. Det är en ökning med 9,2 respektive 6,1 procentenheter från år 2014.

Bland männen, totalt, har andelen deltagande ökat från 37,8 procent år 2014 till 44,4 procent år 2021, och bland kvinnorna från 46,8 procent till 51,8 procent. 

Bland yngre personer, under 40 år, har andelen svarande ökat från 30,1 procent till 34,6 procent i 2021 års enkät. 

Ta del av resultaten

Resultat från Hälsa Stockholm 2021 kommer bland annat redovisas på Folkhälsokollen (www.folkhalsokollen.se) och i Region Stockholms folkhälsorapport. Folkhälsorapporten ges ut under våren 2023 och utgör underlag till budget och verksamhetsplaner inom Region Stockholm som resulterar i insatser eller fördjupade utredningar.

Om Hälsa Stockholm

Region Stockholms folkhälsoenkät genomförs vart fjärde år i syfte att öka förståelsen om stockholmarnas hälsa och levnadsvanor. Kunskapen är viktig för att hälso- och sjukvården ska kunna bidra till en så god hälsa som möjligt – för så många som möjligt. Frågorna i enkäten handlar bland annat om fysisk aktivitet, matvanor, psykisk hälsa, tobaksbruk och alkoholvanor, sjukdomar, skador och i år även om covid-19.

Publicerad 2022-04-29