”Om tio år ska vi ha gjort skillnad inom SRHR”

Få saker har så stor betydelse för individens upplevelse av hälsa och välmående som den sexuella och reproduktiva hälsan och rätten till denna – fri från fördomar, diskriminering, våld eller tvång. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) bygger upp ett team för att utveckla folkhälsoarbetet inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

En samlingsplats för kunskap om SRHR

Just nu rekryterar CES en statistiker och en handläggare inom SRHR. På plats finns redan arbetsledaren Kyriaki Kosidou, disputerad läkare och KI-forskare, dubbelspecialist i socialmedicin och psykiatri med erfarenhet av klinisk sexualmedicin och forskning i ämnet.

– Jag har tänkt en del och har förstått varför jag tycker att området SRHR är så intressant. Det ligger nära själva existensen: Sex, samlevnad och sexuell identitet är så viktiga för relationer och hälsa, säger Kyriaki Kosidou.

Nu ser hon fram emot intervjuerna till de första tjänsterna i arbetslaget.

– Vi behöver en mix av kunskaper. I gruppen måste det finnas gedigen sakkunskap inom just SRHR och kunskap om forskningsmetodik och hur man hanterar kliniska data, registerdata och enkätdata. Men vi måste också göra ett arbete utåt, möta olika aktörer inom vården såsom ungdomsmottagningar, primärvården, mansmottagningen, barnmorskemottagningar och Anova, men även skolan, myndigheter och andra aktörer.

Ambitionen är att fungera som ett kunskapscentrum till hjälp för vården och andra delar av samhället.

– Vi ska bidra till jämlik hälsa. Och vi ska göra skillnad inom tio år. Exakt vad det innebär, det vet jag inte än. Jag vill gärna ha in visionärer.

Särskild satsning på skolor

Projektet genomförs på initiativ av hälso- och sjukvårdsförvaltningen och inledningsfasen är två år. Under den tiden ska ett arbetslag på fyra-fem personer byggas upp så snart som möjligt, behoven inom SRHR ska kartläggas och en handlingsplan tas fram.

Tillsammans ska de också göra en särskild satsning på skolornas arbete med SRHR genom att utveckla en SRHR-modul för Elevhälsoportalen, en sajt som stöttar förskolor och skolor i deras arbete med elevhälsa.

– Många ungdomar tycker inte att de får tillräckligt mycket sexualkunskap i skolan. Eventuellt saknas arenor för killar och unga män att diskutera sex. Den stora majoriteten som söker till ungdomsmottagningen är tjejer eller unga kvinnor.

Många områden behöver kartläggas

Listan över områden där behoven behöver kartläggas och kunskapen ökas är lång. Kunskapsstöd till vårdens arbete med SRHR bland migranter, utbildningsinsatser i skolor, epidemiologisk bevakning av sexuellt överförbara sjukdomar, fördjupade analyser kring förekomsten av sexmissbruk och konsekvenserna för individer och familjer, hot mot den reproduktiva hälsan och sexuell hälsa bland personer med särskilda behov är bara några exempel på sådana områden.

En annan, växande, grupp som det behövs mer kunskap om är unga personer med könsdysfori som vid födseln registrerades som flickor. För en kort tid sedan lyfte Socialstyrelsen frågan om samsjuklighet bland personer med könsdysfori, med fokus på just den här gruppen.

Kyriaki Kosidou har själv arbetat med könsutredningar inom psykiatrin och forskat på området.

– Frågan om samsjuklighet är viktig, exempelvis för hur vården organiseras, och det behövs mer forskning. Men vi har faktiskt redan bidragit med kunskap på området, bland annat genom att ta med frågor om könsidentitet i Stockholms läns folkhälsoenkät. Och vi ska fortsätta att bidra med kunskap.

 

Fotograf: Anna Molander

Publicerad 2020-03-05