Personer med funktionsnedsättning saknar jämlika livsvillkor

2,2 procent av stockholmarna har en omfattande funktionsnedsättning. Gruppen har fler vårdkontakter och betydligt sämre levnadsstandard än övriga befolkningen, bland annat i form av lägre inkomst och kortare utbildning. Det visar en ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES).

Vanligast bland barn och unga

En funktionsnedsättning är en nedsättning av en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. I en ny rapport presenterar Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) förekomst, socioekonomiska förutsättningar och antal vårdkontakter bland personer med en omfattande funktionsnedsättning i Stockholms län. Det innebär att rapporten enbart fokuserar på de som har beviljats stöd eller ersättning för sin funktionsnedsättning.

Resultaten visar att gruppen med omfattande funktionsnedsättning utgör 2,2 procent av Stockholms läns befolkning, och att andelen är högst bland barn och unga (4,1 procent). Bland dessa är pojkar överrepresenterade medan det är ungefär lika vanligt med funktionsnedsättningar bland vuxna kvinnor och män.

Fler vårdkontakter – främst inom psykiatrin

Inom alla vårdformer har personer med omfattande funktionsnedsättning fler vårdkontakter än övriga befolkningen, visar rapporten. Totalt står gruppen för 6,5 procent av besöken inom öppenvården och 9,1 procent av vårddagarna inom slutenvården, i Stockholms län.

Den största relativa skillnaden finns inom psykiatrin. Där har personer med omfattande funktionsnedsättning cirka åtta gånger fler vårdkontakter per invånare i både öppen- och slutenvården. Totalt har gruppen genomfört 16 procent av besöken inom psykiatrin och 14 procent av vårdtillfällena inom slutenvårdspsykiatri i länet.

– Viss ökning av vårdkontakterna är förväntad eftersom denna grupp har diagnoser som kan kräva vård. Men att vuxna personer med funktionsnedsättning besöker akutmottagningar dubbelt så ofta som övriga befolkningen, kan tyda på sjukvård som skulle ha kunnat undvikas om individen fått en behovsanpassad vård, säger Boel Brynedal, handläggare vid CES och en av rapportens författare.

Sämre levnadsstandard än övriga befolkningen

Rapporten visar att personer med en omfattande funktionsnedsättning har begränsade levnadsvillkor. Bland annat har de påtagligt sämre ekonomisk levnadsstandard än den övriga befolkningen.

Majoriteten (62 procent) tillhör gruppen i samhället som har lägst inkomst. Den huvudsakliga inkomstkällan är ersättning vid sjukdom eller funktionsnedsättning från Försäkringskassan. Bland personer med funktionsnedsättning i åldrarna 20 till 64 år, är det betydligt färre som har arbete som huvudsaklig inkomstkälla (19 procent), jämfört med övriga befolkningen (84 procent).

Dessutom är andelen med eftergymnasial utbildning lägre bland personer med funktionsnedsättning (16 procent) än i övriga befolkningen (43 procent).

– Vår rapport visar tydligt att funktionshinderspolitikens mål om att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning inte är uppnått i Stockholms län, säger Boel Brynedal.