Psykisk ohälsa växer bland unga – rapport lägger grund för att tackla problemen

Allt fler unga i Sverige upplever psykisk ohälsa och söker vård för denna. Trots det finns det barn och ungdomar som inte får hjälp för sin depression och ångest. Det visar en rapport som i nyligen släppts av forskningsrådet Forte.

 ­‒ Vår rapport visar att psykiska besvär och vård för psykiatriska tillstånd bland barn och unga har ökat. Men trots att vårdsökandet har ökat ser vi fortfarande tecken på dolda vårdbehov, det vill säga att barn och unga med depression och ångest inte får den vård de skulle behöva, säger Christina Dalman, som är en av rapportförfattarna och tidigare enhetschef vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) samt professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet.

Rapporten Psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd hos barn och unga – begrepp, mätmetoder och förekomst är en kunskapsöversikt som skrivits av en forskargrupp på CES och Karolinska institutet på uppdrag av Forte. Rapporten beskriver utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga över tid, men även vad som gör det svårt att bedöma förekomst och vårdbehov.

Kunskapsgrund skapar gemensam förståelse

Rapporten syftar till att skapa en gemensam bild av de olika begreppen inom området, exempelvis vad som menas med psykiska besvär till skillnad mot psykiatriska tillstånd och hur man kan uppskatta förekomsten av dessa tillstånd. Enligt rapporten går det först utifrån en gemensam förståelse kring problemen att föra en rimlig diskussion om hur de ska mötas. En sådan kunskapsgrund behövs.

‒ Genom att vi samlat ihop all tillgänglig kunskap inom området hoppas vi kunna sätta punkt för diskussionen om den psykiska ohälsan ökat eller inte och istället fokuserar på hur vi ska ta hand om personer med psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Vi vill att diskussionen nu ska handla om vilken typ av stöd på olika vårdnivåer människor behöver. Det kan handla om alltifrån att ha en vuxen att prata med till att behöva stora insatser från den specialiserade psykiatrin. En viktig uppgift är att hitta en struktur för hur människor ska hitta rätt hjälp på den nivå de behöver, säger Christina Dalman.

Kön och bostadsområde spelar roll

Rapporten visar också att psykiska besvär och psykiatrisk vårdkonsumtion är vanligare bland flickor än bland pojkar och bland unga vuxna jämfört med tonåringar. Däremot ser man större relativa ökningar bland unga män, jämfört med unga kvinnor, vad gäller självrapporterade svåra besvär av oro och ångest. Dessutom är självmord, som kan ses som den yttersta konsekvensen av psykiskt lidande, vanligare bland pojkar och unga män. Rapporten beskriver också att skillnaderna i rapporterade psykiska besvär och erhållen vård är större i socioekonomiskt utsatta områden.

‒ Det är angeläget att få större kunskaper om de bakomliggande faktorerna vad gäller skillnader utifrån bostadsområde och kön både när det handlar om förekomst av psykiska besvär och erhållen psykiatrisk vård, för att kunna erbjuda rätt sorts stöd, säger Christina Dalman.

Behövs en satsning på snabb första vårdkontakt

Enligt rapportförfattarna behövs en storsatsning på en snabb första vårdkontakt för barn och unga.

‒ Vi menar att det är svårt för den enskilde att hitta rätt nivå för sina problem, därför önskar vi att professionen ska vara en första väg in. Det innebär att personer som söker hjälp kontaktar en sammanhållande struktur som coachar vidare till lämplig nivå. För en del kan det räcka med ett par vägledande samtal av typen realitetsanspassning, andra kan få hjälp att finna ett sammanhang och för en del andra kan längre terapier och farmakologisk behandling vara aktuell, säger Christina Dalman.

Publicerad 2022-01-13