Psykisk ohälsa en av Stockholms läns största sjukdomsbördor

Psykiska sjukdomar, beroendetillstånd och självskador bidrar till en stor andel av den totala sjukdomsbördan i Stockholms län. Tillstånden bör därför ha fortsatt hög prioritet i evidensbaserade insatser på alla nivåer i samhället. Det visar en ny rapport där olika mätmetoder har jämförts för att ge en mer fullständig bild av sjukdomsbördan.

I en ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) beskrivs sjukdomsbördan, det vill säga effekterna och utvecklingen över tid av psykiska sjukdomar, beroendetillstånd och självskador i Stockholms län. För att göra det används de senaste resultaten från det globala sjukdomsbördeprojektet Global Burden of Disease (GBD) 2019.

Stort bidrag till totala sjukdomsbördan i länet

Enligt GBD står psykiska sjukdomar för 9,9 procent av den totala sjukdomsbördan bland kvinnor och 7,6 procent bland män, i Stockholms län. Beroendetillstånd står för 5,0 procent av bördan bland män och 2,0 procent bland kvinnor, och självskador och våld står för 3,3 procent bland män och 1,5 procent bland kvinnor.

Tillsammans bidrar psykiska sjukdomar, beroendetillstånd och självskador alltså till en betydande andel av den totala sjukdomsbördan i länet. Bland kvinnor kommer psykiska sjukdomar på en andra plats efter cancersjukdomar och bland män på en tredje plats efter cancersjukdomar och hjärt-kärlsjukdom.

- Ur ett folkhälsoperspektiv betyder det här att dessa tillstånd måste ges fortsatt hög prioritet i evidensbaserade insatser på alla nivåer i samhället, säger Emilie Agardh, en av rapportens författare.

Flera mätmetoder ger mer fullständig bild

I rapporten jämförs beräkningarna från GBD med andelen som vårdats för dessa sjukdomar i Stockholms län under samma period, för att visa hur trender över tid kan skilja sig åt mellan olika mätmetoder.

- Användning av flera metoder kan ge en mer fullständig bild av sjukdomar ur ett folkhälsoperspektiv och ge ökad förståelse för vårdsökande och vårdbehov, säger Emilie Agardh.

Jämförelserna i rapporten visar att det finns skillnader mellan trender i andel vårdade för depression och ångest och beräkningarna i GBD: Medan andelen vårdade för diagnostiserad depression och ångest i länet har ökat, har sjukdomsbördan enligt GBD varit relativt oförändrad sedan 1990, både bland män och kvinnor. Över tid är antal fall av depression högre än antal vårdade män och kvinnor, enligt GBD. Däremot är antal fall av ångest lägre än antal vårdade under senare år, framför allt hos kvinnor.

Skillnaderna kan tolkas på olika sätt men förklaras troligen av underskattningar, säger Emilie Agardh. 

- Högre antal fall av depression enligt GBD, kan tyda på att vårddata underskattar förekomsten som en följd av att personer med depression inte har sökt vård eller att de har fått andra diagnoser. Om vi ser till ångest bland kvinnor, är det också möjligt att GBD har underskattat sjukdomsbördan. Bland annat eftersom det finns få högkvalitativa studier och att ångest ökat kraftigt i vården under senare år.

För att närma sig sanningen om huruvida det finns tecken på att vårdbesöken och vårdbehoven inte går i takt, kommer uppdateringen av den högkvalitativa populationsbaserade PART-studien, om bland annat ångest i Stockholms län, vara av stor betydelse.

Foto: Yanan Li