En skylt där det står "Rökning förbjuden på skolgården"

Rökavvänjning för unga – ny sammanställning av evidens

Många insatser för att få unga att sluta röka saknar stöd i forskningen, även de som har visad effekt på vuxna rökare. Det visar en ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) i Region Stockholm, som sammanställer det aktuella kunskapsläget för rökavvänjning bland unga.

Tobaksberoende bland unga ser annorlunda ut

Andelen unga som röker i Sverige har minskat. Samtidigt har unga som röker allt oftare symtom på psykisk ohälsa och missbruksproblem. I en ny rapport sammanställer Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm, kunskapsläget om effekten av stöd till rökavvänjning bland tonåringar och unga vuxna i åldrarna 11 till 25 år.

Kunskapen efterfrågas av flera aktörer i samhället, såsom elevhälsan, primärvården och ungdomsmottagningar. Bland annat eftersom ungas tobaksberoende till viss del fungerar annorlunda än vuxnas.

– Unga personer har svag motivation att sluta i tidiga faser av rökningen, de har sämre impulskontroll och sämre uthållighet. Dessutom har unga ett belöningssystem som är extra känsligt för nikotin, säger Rosaria Galanti, en av rapportens författare vid CES.

Rådgivning en vanlig insats

Studierna som inkluderades i CES sammanställning var systematiska översikter som rapporterade resultat från olika typer av insatser för att få cigarettrökande ungdomar att sluta röka. De flesta inkluderade studier där insatsen huvudsakligen bestod av personlig rådgivning, men med olika inslag och i olika sammanhang. Rådgivningen kunde ges på olika platser, såsom i skolor, primärvård eller via telefonrådgivning, med hjälp av digitala verktyg eller skriftligt material.

Några av studierna som sammanställdes fokuserade på insatser som baserades på digitalt stöd, och några inkluderade studier där även läkemedel användes som en del i rökavvänjningen.

Insatser för att få unga att sluta röka saknar evidens

I rapporten kommer man fram till att det saknas stöd för effektivitet för vanliga insatser som har visat sig effektiva bland vuxna, samtidigt som evidensläget är bristfälligt. Det går alltså inte att dra slutsatser om vilken metod som är mest effektiv för att hjälpa tonåringar och unga vuxna att sluta röka. Det finns heller inget stöd för att förespråka en viss kontext (t.ex. skola, telefon, internet eller vårdinstans).

– Trots detta hoppas vi att rapporten, tillsammans med annan kunskap om rökning och beroende bland ungdomar, kan bidra till att vidareutveckla det stöd som erbjuds inom till exempel skola och vård, säger Rosaria Galanti.