bilden visar ett coronavirus och en karta över stockholms län

Så har covid-19 utvecklats över tid i Stockholms län

Covid-19 har redan legat bakom fler dödsfall än någon annan sjukdom gjorde under hela 2019. Vissa geografiska områden i Stockholms län har drabbats betydligt hårdare, och det finns anmärkningsvärda skillnader mellan grupper beroende på födelseland. Det visar en ny rapport som kartlägger förloppet och spridningen hittills i länet.

Angelägen kunskapsutveckling

Coronapandemin har påverkat folkhälsan på ett påtagligt sätt. Fram till och med mitten av juni i år har fler personer dött till följd av covid-19 än antalet som dog i hjärtinfarkt och stroke tillsammans under hela 2019.

Nu släpps den första rapporten i en serie där Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) kartlägger utvecklingen av covid-19 i Stockholms län tillsammans med Smittskydd Stockholm. Det är ett utmanande men angeläget arbete.

– För att kunna bromsa effekten av pandemin är det viktigt att vi så snabbt som möjligt tar lärdom av utvecklingen fram tills nu, säger Anton Lager, chef vid enheten för hälsoläge och vårdbehov på CES.

Ett antal riskfaktorer för att insjukna allvarligt i covid-19, såsom hög ålder, är redan kända. Men mer kunskap behövs.

– Det vi saknar, och nu hoppas kunna bidra med, är kunskap om sambanden mellan olika riskfaktorer för att också identifiera vilken av dessa som orsakar mest förtida död och nedsatt hälsa – och på så sätt utforma insatser som förebygger sjukdomen, säger Anton Lager.

I den första rapporten sammanfattas utvecklingen av covid-19 över tid i länet, fram till mitten av juni. Fokus ligger på kopplingen mellan dödlighet och geografiskt område, födelseland, ålder och kön.

Stora geografiska skillnader i länet

Vid jämförelserna har Stockholms län delats in i 170 så kallade betjäningsområden med i genomsnitt 14 000 invånare. I rapporten redovisas data för alla dessa områden.

Det framgår tydligt att det finns stora geografiska skillnader där vissa områden drabbats värre av covid-19 än andra. Områden med minst antal döda har färre än 2,3 dödsfall per 10 000 invånare, och de hårdast drabbade har mer än tio gånger fler avlidna, visar rapporten. I vissa fall är skillnaderna stora också mellan kommuner och stadsdelar som ligger nära varandra geografiskt.

I de flesta betjäningsområden där dödligheten varit utmärkande hög, har man drabbats både i samhället som helhet och på särskilda boenden, såsom inom äldreomsorgen. Men det finns undantag.

– Vår rapport visar att några av de värst drabbade områdena inte har haft smitta på särskilda boenden, det är ganska anmärkningsvärt, säger Anton Lager.

Ålder en tydlig men inte avvikande riskfaktor

Rapporten bekräftar det faktum att fler äldre än yngre dör till följd av covid-19. Dock är graden av samband mellan ålder och dödlighet inte avvikande för den här sjukdomen. CES rapport visar att den så kallade åldersgradienten var ungefär lika stor för nedre luftvägsinfektioner 2019 och för den totala dödligheten i Stockholms län.

Enligt data dör män till följd av covid-19 i något högre utsträckning än kvinnor. Skillnaden är liten om än större än könsskillnaden för dödlighet i nedre luftvägsinfektioner år 2019.

Dödlighet kopplad till födelseland

I rapporten framkommer det att risken att dö med covid-19 är kopplad till födelseland.

– De allra flesta i länet som dött med covid-19  är födda i Sverige. Men om man tar hänsyn till antalet dödsfall inom en grupp har personer födda i Estland och Finland drabbats hårdast i förhållande till svenskfödda, säger Anton Lager.

Sambandet förklaras främst av ålder: Personer som är födda i Estland och Finland är i genomsnitt är äldre än personer födda i Sverige.

Men rapporten visar också att även när man tar hänsyn till både ålder, kön och bostadsområde finns en ökad risk att dö med covid-19-sjukdom för personer födda i Somalia, Syrien, Libanon och Turkiet.

Fler rapporter om coronapandemin

I höst kommer nästa rapport. Den ska handla om ytterligare aspekter på hur socioekonomiska förhållanden påverkar vilka som drabbats av covid-19, exempelvis hushållssammansättning och yrken i hushållet. 

Under våren gjorde CES en rapportserie om coronapandemins potentiella effekter på folkhälsan. Rapporterna kan du läsa här på Folkhälsoguiden >>

Publicerad 2020-07-03