Sexuella trakasserier – vanligt fem år efter metoo

En av tre unga kvinnor i Stockholms län har utsatts för sexuella trakasserier under det senaste året. Det visar data från folkhälsoenkäten Hälsa Stockholm 2021 som nu har sammanställts i en rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES). Totalt uppgav 5,5 procent av de som svarade på enkäten att de hade blivit utsatta för sexuella trakasserier under det senaste året.

Rapporten visar att kvinnor generellt är mer utsatta än män och att utsattheten minskar med stigande ålder, vilket överensstämmer med tidigare studier. I åldersgruppen under 25 år har en av tre kvinnor utsatts för sexuella trakasserier det senaste året. I gruppen kvinnor 25–34 år är det en av åtta och i gruppen 35–44 år är det en av 13. För män är det som mest en av 18, i den yngsta åldersgruppen.

Diagram sexuella trakasserier — Figur: Andel invånare i Stockholms län som utsatts för sexuella trakasserier under det senaste året inom olika åldersgrupper. Källa: Hälsa Stockholm 2021. Diagrammet visar hur stor andel som angett att de utsatts för sexuella trakasserier det senaste året. Kvinnor 16 till 24 år 33,0 procent. Män 16 till 24 år 5,7 procent. Kvinnor 25 till 34 år 13,0 procent. Män 25 till 34 år 3,1 procent. Därefter fortsatt sjunkande med stigande ålder för båda könen.

Flera grupper identifierade som extra utsatta

– Unga kvinnor är fortsatt en riskgrupp för sexuella trakasserier, men problemet är inte begränsat till dem. Förutom unga kvinnor finns det fler grupper som verkar vara särskilt utsatta och som borde skyddas i det förebyggande arbetet, säger Malin Hagland, författare till rapporten.

Resultaten från folkhälsoenkäten visar att bisexuella kvinnor är speciellt utsatta för sexuella trakasserier. När man justerat resultaten för skillnader i ålder uppskattas 13,4 procent av de bisexuella kvinnorna ha utsatts för sexuella trakasserier, jämfört med cirka 8 procent för homo- och heterosexuella. För män finns en delvis annan fördelning, där bi- och homosexuella män uppskattas vara lika utsatta som homo- och heterosexuella kvinnor (cirka 8 procent) medan endast 2 procent av de heterosexuella männen var utsatta.

– Den höga utsattheten bland kvinnor brukar förklaras med könsnormer och maktstrukturer i samhället. Men könsnormer kan begränsa mäns benägenhet att rapportera och självuppskatta utsatthet, vilket även är viktigt att ha i åtanke, säger Malin Hagland.

Rapporten visar också att studenter, arbetslösa och sjukskrivna verkar vara något mer utsatta för sexuella trakasserier än lönearbetare och pensionärer.

Förebyggande insatser kan riktas mot utsatta grupper

Rapporten lyfter behovet av fortsatt förebyggande arbete mot sexuella trakasserier.

– Resultaten bekräftar att sexuella trakasserier är ett vanligt problem. Utsatthet för sexuella trakasserier kan leda till ökad ohälsa och därför är det otroligt viktigt att arbeta förebyggande. Det arbetet bör ta hänsyn till att vissa grupper är extra utsatta. Vi har visat att kön, ålder och sexuell läggning är viktigt att ta hänsyn till. Eventuellt också socioekonomiska faktorer, som sysselsättning, säger Malin Hagland.

Exempel på förebyggande arbete som nämns i rapporten är normbrytande insatser och så kallade bystander-interventioner. Rapporten lyfter att män bör inkluderas i förebyggande åtgärder eftersom tidigare forskning har visat att de är den vanligaste förövaren.

Mer kunskap behövs för fortsatt arbete

Rapporten lyfter också behovet av mer kunskap om sexuella trakasserier.

– Vi har inte underlag för att analysera hur sexuella trakasserier har förändrats över tid. Det behöver vi för att kunna utvärdera de förebyggande insatserna. Vi skulle också behöva veta mer om var sexuella trakasserier förekommer, vilken typ som är vanligast, i vilken utsträckning de sker online och vem som är förövare. Vi behöver helt enkelt mer data, säger Malin Hagland.