Tobaksbruket bland ungdomar minskar i Stockholms län. Men sambandet mellan rökning och tecken på psykisk ohälsa har blivit starkare de senaste åtta åren, visar en fördjupad analys av data från Stockholmsenkäten.
– Professionella aktörer som möter ungdomar som röker bör uppmärksamma psykisk ohälsa och inte enbart rökbeteende, säger Rosaria Galanti, professor i epidemiologi och enhetschef Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, (CES).
CES står bakom den fördjupade analysen som nu finns presenterad i form av ett faktablad (2020:2)
Rökning har minskat kontinuerligt bland ungdomar i Stockholms län, visar sammanställningar av resultat från Stockholmsenkäten Stockholms län från åren 2010, 2014 och 2018. Andelen rökare i årskurs 9 minskade från 18 procent till 7 procent bland pojkar och från 23 procent till 13 procent bland flickor mellan år 2010 och 2018. Samma mönster finns i årskurs 2 på gymnasiet.
Att rökning är vanligare bland personer som lider av psykisk ohälsa än bland den generella befolkningen är känt sedan tidigare. Varför vet man inte säkert, men det finns hypoteser. En förklaring är att nikotinet aktiverar belöningssystemet vilket lindrar symtom av till exempel depression och ångest. En annan förklaring är att gener eller tidig påverkan ökar både benägenhet för vissa psykiska sjukdomar och till nikotinberoende. En tredje är att nikotin i tobak stör de funktioner i hjärnan som reglerar känslor och svar till olika stressfaktorer.
För att ta reda på om sambandet mellan rökning och psykisk ohälsa har stärkts i takt med minskad förekomst av rökning, har svar på frågor om tobaksbruk, symtom för psykisk ohälsa, sjukfrånvaro och skolkning i Stockholmsenkäten analyserats djupare. För varje år gjordes beräkningar på hur vanligt det var att röka bland elever som uppgett att de ofta lider av olika symtom relaterade till psykisk ohälsa jämfört med elever som uppgett att de aldrig eller mycket sällan gör det.
– Flera aktörer ute i samhället, framför allt elevhälsan, efterfrågar stöd med att hjälpa ungdomar som röker att sluta, säger Rosaria Galanti.
Rökning var två till tre gånger vanligare bland ungdomar som ofta var frånvarande från skolan på grund av sjukdom och tre till fyra gånger vanligare bland dem som uppgett att de skolkat flera gånger under skolåret. Bland elever som ofta eller väldigt ofta upplevde psykosomatiska symtom, sömnsvårigheter eller nedstämdhet och rädsla, var rökning två till tre gånger vanligare än bland dem som inte gjorde det. Ju oftare man upplevde symtomen och ju fler symtom man hade desto starkare var sambandet med rökning för både pojkar och flickor. Samma mönster gällde för årskurs 2 i gymnasiet. För de flesta av symtomen var dessutom sambanden starkare åren 2014 och 2018 jämfört med 2010. Det finns alltså en tydlig tidseffekt.
– Om detta samband blir starkare över tid så är det viktigt att beakta det när man träffar unga, och vara beredd att arbeta ”brett”, säger Rosaria Galanti.
Publicerad 2020-01-20
Stockholmsenkäten genomförs vartannat år av Stockholms stad bland elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet i kommunala skolor. Fristående skolor och övriga kommuner i länet deltar om de vill. Enkäten undersöker bruk av alkohol, tobak och narkotika och andra beteendeproblem samt psykisk hälsa bland elever. CES har gjort en fördjupad analys av svar i Stockholmsenkäten.
