Stockholmarna dricker allt mindre – riskbruket är störst bland innerstadsbor

Invånarna i Stockholms län dricker allt mindre alkohol. Drickandet har följt en långsamt nedåtgående trend de senaste 20 åren, och pandemin har inte brutit den trenden. Det visar resultat från Region Stockholms folkhälsoenkät Hälsa Stockholm 2021. Men drickandet skiljer sig mycket mellan grupper och mellan stadsdelar och kommuner.

Diagram visar att riskbruket av alkohol minskar mellan år 2002 och 2021. — Figur 1. Alkoholkonsumtion hos invånare i Stockholms län 18–84 år, från år 2002 till 2021. Data kommer från Region Stockholms folkhälsoenkät Hälsa Stockholm.

Riskkonsumtionen har minskat

Alkoholkonsumtion bidrar till cirka 5 000 dödsfall om året i Sverige, och fem procent av all sjukdomsbörda. Det gör alkoholkonsumtionen till en av de stora folkhälsofrågorna. Därför är det positivt att allt färre dricker riktigt mycket alkohol, över gränsen till så kallat riskbruk. Sedan år 2002 har den andelen minskat från 27 till 16 procent, visar en ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) som bygger på data från folkhälsoenkäten Hälsa Stockholm 2021.

– Riskbruket är den nivå där man tydligt kan se att alkoholkonsumtionen innebär en risk för hälsan, men även alkoholkonsumtion på lägre nivåer kan vara skadlig. Det går inte att sätta en gräns där alkoholkonsumtion är riskfri, säger Gergö Bacsovics, läkare och författare till rapporten.

Den allmänna minskningen i alkoholkonsumtion stöds också av rapportens analys av försäljningssiffror. Den visar att Systembolagets försäljning har ökat medan försäljningen på barer och restauranger har minskat med motsvarande mängd. På nationell nivå har även reseinförseln minskat, men sådan statistik finns inte på länsnivå. Om Stockholms län följer samma trend har den totala alkoholförsäljningen minskat.

Stora skillnader mellan befolkningsgrupper

– Om vi kunde påverka befolkningen att minska sin alkoholkonsumtion skulle folkhälsan förbättras avsevärt. Då behöver man veta mer om vilka grupper som dricker mest, och var insatser skulle göra störst nytta, säger Gergö Bacsovics.

Man kan till exempel jämföra alkoholkonsumtionen i grupper med kort respektive lång utbildning, unga jämfört med gamla, kvinnor jämfört med män och personer födda i Sverige jämfört med personer födda i andra länder.

Personer födda utanför Europa dricker minst, visar rapporten. Hela 45 procent av dem avstår helt från alkohol jämfört med 11 procent av personer födda i Sverige. Utomeuropeiskt födda har också längst andel med riskbruk, bara 7 procent.

– De som är födda i Sverige dricker mest, säger Gergö Bacsovics.

När man jämför åldersgrupper ser man att yngre och medelålders har samma nivå av riskbruk, men att trenderna skiljer sig åt. Tidigare har de medelålders druckit mer, men deras kurva har gått stadigt nedåt medan de yngre ökar sitt riskbruk. Äldre, över 65 år, har lägst nivå av riskbruk.

Även utbildningsnivå spelar roll för alkoholvanorna. Personer med kortast utbildning dricker tydligt mindre än personer som har gått ut gymnasiet.

– Det kan bero på att personer med kortare utbildning finns bland äldre och bland personer födda utanför Europa, två av de grupper som dricker mindre, säger Gergö Bacsovics.

Till sist kan man se att kvinnor har något lägre nivå av riskbruk än män.

Innerstadsborna dricker mest

I rapporten jämförs också stadsdelarna och kommunerna med varandra. Jämförelsen visar att invånarna i Rinkeby-Kista dricker minst. Bara 7 procent har ett riskbruk, jämfört med 27 procent på Norrmalm, som är den stadsdel där invånarna dricker mest. Över huvud taget är riskbruket vanligast i innerstaden och ovanligast i förorterna. Den som vill göra egna jämförelser av detta kan besöka folkhalsokollen.se.