Stockholmarnas psykiska ohälsa kartlagd

En stor del av befolkningen i Stockholms län har fått vård för psykisk ohälsa under 2021, ungefär var fjärde kvinna och var sjunde man. Men skillnaderna mellan könen är mindre när det gäller självskattade psykiska besvär än vårdsökande. Det visar en kartläggning av den psykiska hälsan i länet som genomförts av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES.

Skillnaderna mellan kommuner och stadsdelar är stora

Andelen som har fått vård för psykisk ohälsa har ökat sedan 2014, framför allt bland de unga. År 2014 fick 17 procent av de unga kvinnorna (18–24 år) någon vård för psykisk ohälsa. År 2021 hade det ökat till 26 procent. För män var motsvarande ökning från 11 till 15 procent. Men vårdkonsumtionen speglar inte alltid hur invånarna själva uppger att de mår.

– Det kan finnas en underkonsumtion av vård i vissa områden. Det finns områden där befolkningen i hög grad anger att de har psykiska besvär när de får frågan i enkäter, men där vårdkonsumtionen ändå inte är större än i andra områden, säger Johan Åhlén, författare till rapporten.

Kommuner och stadsdelar där en hög andel personer rapporterar besvär som tyder på depression eller ångestsyndrom ligger generellt under genomsnittet för inkomst och utbildning, och över genomsnittet för andel utrikesfödda. I Rinkeby-Kista, Skärholmen, och Upplands-Bro uppger 20–30 procent av kvinnorna att de har besvär, jämfört med knappt 10 procent i Täby, Danderyd och Vaxholm. I samtliga områden har cirka 20 procent fått någon typ av vård för psykisk ohälsa. 

Särskilt män underkonsumerar vård

Självskattade besvär med depression är vanligast hos unga kvinnor (22 procent) och därefter hos unga män (15 procent). Över lag finns mindre skillnader i självskattade besvär mellan män och kvinnor jämfört med skillnaderna i vård mellan män och kvinnor.

– Att män får mindre vård för psykisk ohälsa beror alltså sannolikt inte på att de har betydligt bättre psykisk hälsa utan på att de inte söker vård i samma utsträckning, säger Johan Åhlén.

Kartläggningen visar också att homo- och bisexuella i högre grad rapporterar att de har besvär som tyder på depression eller ångestsyndrom jämfört med heterosexuella.

Prioriterade grupper bör få främjande och förebyggande insatser

Ett syfte med kartläggningen är att skapa ett underlag för prioritering av insatser som främjar psykisk hälsa och insatser som förebygger psykisk ohälsa i länet.

– Utifrån vår kartläggning bör man prioritera insatser för unga vuxna, människor som bor i områden med låg socioekonomi, personer som är födda utomlands och icke-heterosexuella, säger Johan Åhlén.

Exempel på insatser som lyfts i rapporten är att öka tillgängligheten till primärvården och att på olika sätt öka kunskapen i befolkningen om hur det går till att få hjälp vid psykisk ohälsa. Rapporten lyfter också fortsatt kompetenshöjning inom socialtjänst och hälso- och sjukvård kring särskilda utmaningar för olika befolkningsgrupper.

– I ett större perspektiv är det också viktigt att arbeta för att minska ojämlikheter, till exempel genom insatser i skolan och insatser för att främja sysselsättning och minska ekonomisk utsatthet – insatser som påverkar folkhälsan mer generellt, säger Johan Åhlén.

Rapporten bildar underlag för samarbete inom Stockholms län

Arbetet med psykisk hälsa i Stockholms län sker bland annat genom den länsgemensamma satsningen Uppdrag Psykisk Hälsa Stockholms län. Satsningen sker i samverkan mellan kommunerna (genom förbundet Storsthlm), Region Stockholm och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Stockholms län. Som underlag för fortsatt stöd till kommunerna i tvärsektoriellt arbete kring psykisk hälsa tar Storsthlm nu fram en fördjupningsstudie, där denna rapport utgör en del. Planering pågår också för vidare dialog kring resultaten inom ramen för länets folkhälsoarbete, Arena Folkhälsa. Rapporten har skrivits av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin vid Region Stockholm.

Foto: Gesrey/Mostphotos.com

 

Kontaktpersoner

Johan Åhlén

Leg. psykolog, rapportförfattare, enhetschef Enheten för psykisk hälsa, CES
08-123 371 52, johan.ahlen@regionstockholm.se

Maja Hagström

Processledare, Regional samverkan
08-615 94 33, maja.hagstrom@storsthlm.se

Charlotta Kjellberg

Pressansvarig, CES
08-123 372 10, charlotta.eriksson-kjellberg@regionstockholm.se

 

Publicerad 2022-10-18