Stora risker för psykisk ohälsa under coronakrisen

Vårdpersonal och personer som intensivvårdas för coronaviruset covid-19 löper stor risk för nedsatt psykisk hälsa. Det är även sannolikt att våld mot barn, depression och oro i befolkningen ökar till följd av den ekonomiska krisen i pandemins spår. Det visar en rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES).

CES publicerar en serie rapporter om coronapandemins potentiella effekter på folkhälsan. Först ut är den som handlar om potentiella effekter på psykisk hälsa i befolkningen på kort och lång sikt.

– Om samhället tar höjd för en ökad psykisk ohälsa, och arbetar för att i ett tidigt skede identifiera psykisk ohälsa i utsatta grupper, finns goda möjligheter att minska de negativa effekterna, till exempel genom effektiva behandlingsinsatser, säger Johan Åhlén, psykolog och biträdande enhetschef vid enheten för psykisk hälsa på CES.

Oro hos många

På kort sikt skapar coronapandemin naturligtvis en oro hos många, viket kan vara både naturligt och leda till ökad följsamhet till råd från myndigheter. Men det finns risk att oron tar över vardagen, särskilt för personer som redan har psykisk ohälsa.

Även social distansering och isolering kan öka risken för psykiatriska diagnoser. I Sverige rekommenderas särskilt personer över 70 år och de med underliggande sjukdom att helt avstå sociala kontakter. I studier från Kanada och Kina under SARS-epidemin år 2003 fann man en hög andel psykiatriska diagnoser (25–30 procent) hos personer som under en längre tid varit isolerade. Vanligast var PTSD och depression. 

Vårdpersonal i riskzon

Vårdpersonal är en grupp som är särskilt hårt belastade under pandemin. Under SARS-epidemin var vårdpersonal som arbetade med infekterade patienter rädda för att själva bli smittade och för att smitta kollegor eller familj. De ständigt föränderliga direktiven kring säkerhet och arbetssätt skapade stor osäkerhet.

Både patienter som vårdats inom intensivvård och vårdpersonal riskerar långsiktiga psykiska besvär efter den enorma stress och påfrestning som pandemin innebär. I en studie av patienter som vårdats för akut respiratorisk svikt, vilket är vad covid-19 i svåra fall ger upphov till, uppfyllde 43 procent av patienterna PTSD vid utskrivning. Vid en långtidsuppföljning hade 24 procent av gruppen fortfarande PTSD.

Långsiktiga och negativa ekonomiska och arbetsrelaterade konsekvenser är väntade i spåren av rådande coronapandemi. En mängd studier har visat en försämrad psykisk hälsa i befolkningen i efterdyningarna av finanskrisen 2007–2009.

Risk för ökad ångest och depression

Det finns en ökad risk för ångest och depression i befolkningen, framför allt bland personer med minskad inkomst och arbetslöshet. Denna risk gäller sannolikt främst redan utsatta grupper i samhället med mer osäkra arbetsförhållanden, såsom personer med invandrarbakgrund, kort utbildning eller tidigare psykisk ohälsa.

Barn utsatta

Även för barn finns en risk för ökade ångest- och depressionssymtom, framför allt i de grupper där de ekonomiska och arbetsrelaterade konsekvenserna slår hårdast. En ökad risk för våld mot barn i hemmet kan uppstå, vilket innebär både en akut och allvarlig risk för barnet och en ökad risk för framtida psykiska besvär.

Råd till allmänheten:

Världshälsoorganisationen (WHO) har gett ut 6 råd om hur vi kan hantera stress och oro i samband med coronautbrottet:

• Det är normalt att känna sig stressad, orolig, rädd, förvirrad eller arg under kriser. Att prata med vänner eller familj som du litar på kan hjälpa.
  
  
• Om du måste stanna hemma fortsätt med en hälsosam livsstil som innefattar goda sömn- och matvanor samt behåll den sociala kontakten med nära och kära, exempelvis via telefon eller sms.
  
  
• Använd inte rökning, alkohol eller andra droger för att hantera dina känslor. Vid behov vänd dig till hälso- och sjukvården eller rådgivning för hjälp och stöd.
  
  
• Sök och samla trovärdig information om dina risker och vidta därefter de försiktighetsåtgärder du behöver. Två pålitliga källor är Världshälsoorganisationen (WHO) och Folkhälsomyndighetens hemsida.
  
  
• Minska din oro genom att begränsa tiden du tittar och lyssnar på medier som får dig att känna obehagskänslor.
• Använd tidigare erfarenheter och kunskaper som hjälpt dig att hantera dina känslor vid motgångar. 

 

Råd till beslutsfattare

För vårdade patienter

• Patienter som slutenvårdats bör erbjudas screening för akuta stressyndrom och samtal kring vanliga reaktioner vid livshotande tillstånd. Det gäller framför allt inom intensivvård.
  
  
• Även längre tid efter vårdtillfället kan det vara aktuellt att följa upp patienter som har fortsatta svårigheter, till exempel symtom på maladaptiv stress. Det är viktigt för att kunna erbjuda vård för eventuell PTSD eller andra psykiatriska problem såsom depression, ångest eller sömnsvårigheter.

För vårdpersonal

• Vårdpersonal behöver stöd för att hantera den svåra situation de befinner sig i i dag. De behöver också känna trygghet kring skyddsutrustning. För att minska långsiktiga, negativa konsekvenser av den stress de upplever bör vårdpersonal ges tillfälle för professionell handledning och reflektion kring hur arbetet under en epidemi påverkar en och om coping-strategier. Region Stockholm erbjuder krisstöd dygnet runt till vårdens medarbetare. 

 

För befolkningen

• Smittade personer och personer med risk att föra vidare smitta som är i fysisk isolering eller riskgrupper som rekommenderats att isolera sig behöver tydlig information för att förstå situationen och syftet med isoleringen. Frivillig fysisk isolering verkar ge betydligt lindrigare negativa psykologiska effekter, på både kort och lång sikt, jämfört med föreskriven isolering. Den strategi som Sverige hittills haft med rekommendationer snarare än lagstiftande åtgärder, vad gäller isolering och karantän, är sannolikt hjälpsam med tanke på psykologiska effekter.
  
  
• Boenden och bostadsområden som är särskilt utsatta för sjukdom, eller grupper där de ekonomiska konsekvenserna varit hårdast bör uppmärksammas och erbjudas extra stöd.
  
  
• Screening för upplevt våld i hemmet bör ökas inom verksamheter för första linjens psykiska ohälsa och barn- och ungdomspsykiatri.

 

 

 

Publicerad 2020-04-15