Ungdomar och låginkomsttagare riskerar sämre matvanor under coronakrisen

Ungdomar riskerar att få sämre matvanor på grund av gymnasieskolans stängning och befolkningen kan påverkas av felaktig information om kosttillskott och livsmedel via marknadsföring. På lång sikt kan de socioekonomiska skillnaderna i matvanor förstärkas i och med den ekonomiska krisen. Det visar en rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES).

Matvanor spelar stor roll för individens hälsa. Deras betydelse märks inte minst under coronapandemin. Redan nu finns tydliga tecken på att vissa kroniska sjukdomar ökar risken för att avlida i covid-19. Det gäller till exempel fetma, hjärt-kärlsjukdom och typ-2 diabetes, där ohälsosamma matvanor är en starkt bidragande faktor.

Risk för överdosering av kosttillskott

Coronapandemin kan komma att påverka våra matvanor på både kort och lång sikt. Tidigt under krisen uppmärksammades marknadsföring av kosttillskott och hälsokostpreparat med argument om att de ”boostar” immunförsvaret och skyddar mot virus och bakterier. Sådan felaktig information innebär en risk för överdosering, onödiga kostnader i vissa fall rent av negativa effekter på immunförsvaret.

– Ett vanligt påstående just nu på sociala medier är att stora doser vitamin C och fiskolja skyddar mot coronavirus och dess effekter. Men det finns inga vetenskapliga studier som styrker dessa påståenden, säger Liselotte Schäfer Elinder, senior handläggare på enheten för hälsofrämjande levnadsvanor på CES.

Unga och äldre kan få försämrade matvanor

Den tillfälliga stängningen av gymnasieskolor kan tänkas ha en negativ effekt på ungdomars matvanor eftersom skolmåltiden generellt sett är mer näringsriktig än ungdomars kost i övrigt. Vissa kommuner har insett denna risk och har börjat tillhandahålla luncher för sina gymnasieelever.

Även personer över 70 år kan få svårare att få i sig den näring de behöver. De rekommenderas att hålla sig isolerade under pandemin, vilket försvårar matinköp. Många beställer matleveranser till dörren. Det kan dock finnas äldre och socialt utsatta personer som inte använder internet och som inte får hjälp av andra att handla under pandemin.

Risk för ökad ojämlikhet i matvanor på lång sikt

På lite längre sikt kan produktionen av frukt och grönsaker från både Sverige och övriga Europa minska som en följd av brist på säsongsarbetskraft inom lantbruket från länder utanför EU. Prishöjning på frukt och grönsaker till följd av detta skulle kunna slå hårdast mot grupper med låg inkomst, och personer utan jobb som redan innan krisen hade lägst intag av just frukt och grönsaker.

Pandemin har redan i dag lett till en ekonomisk recession. Detta ökar risken att spä på redan existerande sociala skillnader i matvanor. En ekonomisk recession skulle sannolikt inte påverka kvaliteten av matvanor hos högutbildade och höginkomsttagare särskilt mycket. De med låg inkomst och utbildning tenderar att äta mer av energitäta, näringsfattiga livsmedel och mindre av hälsosamma livsmedel som till exempel grönsaker och fisk, som har en högre kostnad per kalori. Med sjunkande hushållsinkomster finns en risk att denna tendens förstärks och att sociala skillnader i matvanor ökar.

– Allmänheten behöver få information om hur man kan laga näringsriktiga måltider för en relativt låg kostnad. Det är ett sätt att överbrygga de socioekonomiska skillnaderna. En del grupper kan också behöva kvalificerade och rådgivande samtal via en vårdcentral, säger Liselotte Schäfer Elinder.

Rekommendationer till beslutsfattare

  • Allmänheten behöver få lättillgänglig information om hur man kan laga näringsriktiga måltider för en relativt låg kostnad.

  • Genomförande av kvalificerade och rådgivande samtal enligt Socialstyrelsens riktlinjer behöver öka. Här gäller det att särskilt uppmärksamma till exempel män, som generellt sett är mer överviktiga och har sämre matvanor än kvinnor.

  • Under pågående pandemi och efterföljande ekonomisk kris är det viktigt att uppmärksamma äldre och socialt utsatta grupper som kan behöva extra måltider och extra stöd med matlagning och inköp.

Råd till allmänheten

  • Var extra noga med att äta en varierad och näringsrik kost, eftersom att vara välnärd är en viktig förutsättning för ett optimalt fungerande immunförsvar. Det gäller speciellt äldre och andra riskgrupper med underliggande sjukdomar där ett nedsatt immunförsvar kan bero på näringsbrist.

  • Följ Livsmedelsverkets kostrekommendationer och lyssna inte på desinformation som sprids i sociala medier gällande påstådda mirakulösa effekter av vissa näringsämnen mot virus. Läs Livsmedelsverkets kostråd här: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

 

 

Publicerad 2020-05-13

Kontakt

Liselotte Schäfer Elinder

Senior handläggare
samhällsnutrition