Vårdkedjorna ses över för unga med adhd och autismspektrumtillstånd

Vården behöver hållas ihop på ett bättre sätt gentemot patienter och anhöriga. Det visar en kartläggning av vårdkedjorna för barn och unga med adhd och autismspektrumtillstånd (ASD) som Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, har gjort tillsammans med KIND.

I samband med att rapporten presenteras för hälso- och sjukvårdsnämnden den 21 april föreslås hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) få i uppdrag att återkomma med förslag till åtgärder för en mer sammanhållen och förenklad vårdkedja, med färre aktörer kring varje enskilt barn. Förslagen ska också innehålla åtgärder som syftar till en utveckling mot tidiga insatser och mindre fokus på utredning och diagnos som en förutsättning för insatser.

Kartläggningen är gjord av Center of neurodevelopmental disorders at Karolinska institutet (KIND) tillsammans med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES). Den beställdes sedan Landstingsrevisorerna i projektrapport 6/2016 pekat på brister i styrning och uppföljning av vårdkedjan för barn med adhd.

Rapporten visar att delar av vården fungerar bra, men att vårdkedjan för många patienter, och familjer, är fragmentiserad. Uppdelningen mellan många olika vårdgivare medför risk för bristande utnyttjande av hälso- och sjukvårdens totala resurser. Ett flertal olika vårdområdens avtal och uppdrag behöver därför ses över och förändras i syfte att åstadkomma en mer sammanhållen vård för patienterna.

Lyssnar till föräldrar och vårdpersonal

Kartläggningen bygger på enkäter och intervjuer med berörda föräldrar och vårdpersonal, vårdregisterdata samt en genomgång av hur beställarstyrningen och uppdragsbeskrivningarna till vårdgivarna ser ut. I enkäterna deltog totalt 313 föräldrar och 557 vårdpersonal (56 chefer, 501 medarbetare) verksamma inom barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM), barn- och ungdomspsykiatrisk specialistvård (BUP) och Habilitering & Hälsa (HAB). Intervjuer gjordes med vårdpersonal från flera olika berörda vårdgivare och vårdområden.

Allt fler barn och unga utreds

Antalet barn och unga som går igenom utredning för neuropsykiatrisk diagnos har ökat sedan 2016. År 2018 utreddes cirka 7 000 barn i Region Stockholm, jämfört med runt 5 400 per år 2016. Vilken vårdgivare som ansvarar för vilken del i vårdprocessen, det vill säga från upptäckt till utredning och insats, beror bland annat på barnets ålder, misstänkt diagnos och hur barnets sammantagna symptom och behov ser ut.

Utredningarna görs både på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM) och på barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP) samt inom neuropediatriska utredningsteam på barnsjukhus. Hur många barn som utreds varierar i regionen. Som systemet ser ut idag behöver många barn och ungdomar insatser från flera olika vårdgivare parallellt. Viktiga insatser görs också av aktörer inom framförallt kommunerna, som till exempel förskola, skola och socialtjänst.

Den vanligaste insatsen för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är behandling med psykofarmaka. Ett år efter fastställd diagnos behandlades omkring 60 procent av alla barn med adhd (med eller utan samtidig autismspektrumdiagnos ) med adhd-läkemedel.

Föreslår åtgärder för sammanhållen vård

I och med att rapporten överlämnas till hälso- och sjukvårdsnämnden den 21 april föreslås att hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag på konkreta åtgärder som ska leda till:

• en mer sammanhållen och förenklad vårdkedja med färre aktörer kring varje enskilt barn.
• en utveckling mot tidiga insatser och mindre fokus på utredning och diagnos som en förutsättning för insatser.
• en övergång mot breda, öppna utredningar istället för snävt fokus på enskilda neuropsykiatriska diagnoser.
• tydligare ansvarsgränsningar för att överlappande uppdrag hos flera vårdgivare undviks i syfte att minska risken för att patienter bollas mellan olika vårdgivare.
• bättre möjligheterna att få stöd och insatser samt bättre tillgång till dessa i närmiljön.

Publicerad 2020-04-21