Varken mer eller mindre vård för psykisk ohälsa under pandemin

Pandemin har varken ökat eller minskat andelen vårdkontakter för psykisk ohälsa inom Region Stockholm. För primärvården finns en stigande kurva sedan tidigare, och den har inte brutits. Dock kan personer över 70 år hamna på efterkälken när allt fler besök blir digitala. Det är slutsatserna i en ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES.

I pandemins början fanns en oro för vilka konsekvenser restriktionerna skulle få på den psykiska hälsan, men pandemin verkar inte ha lett till någon betydande förändring.

– Varken vår rapport eller resultat från andra sammanställningar och studier visar några tydliga tecken på att den vårdkrävande psykiska ohälsan har ökat påtagligt under pandemin. Däremot finns det tecken på att oro och andra lättare psykiska besvär har ökat, säger Anna Ohlis, överläkare på CES och en av rapportens författare.

Det finns dock grupper som kan ha påverkats mer än andra, bland annat när det gäller ätstörningar, vilket CES rapporterat om tidigare.

– Två viktiga undantag är att vården för ätstörningar har ökat i Stockholmsregionen under det gångna året och att det finns indikationer på att antalet förgiftningar har ökat bland ungdomar i Sverige. Det behöver vi ta på största allvar, säger Anna Ohlis.

Minskning av vårdkontakter kompenserades av distanskontakter

När pandemin bröt ut minskade de fysiska vårdbesöken men CES sammanställning visar att det snabbt kompenserades av digitala kontakter, alltså besök genom telefon- eller video. Samma mönster syns för primärvård, specialiserad vård och beroendevård, men inte för alla åldersgrupper.

– I primärvården ser vi inte samma uppgång i digitala vårdkontakter för personer över 70 år, säger Anna Ohlis.

Kontakterna med primärvården har ökat sedan 90-talet

Hur stor andel av befolkningen som har kontakt med psykiatrin och beroendevården har inte förändrats sedan 2018. Däremot har andelen som har kontakt med primärvården för psykisk ohälsa ökat. År 2021 hade drygt 3 procent av alla barn upp till 18 år kontakt med primärvården för psykisk ohälsa. Det är en ökning med 40 procent sedan 2018. Men ökningen började tidigare och har skett stegvis sedan 1990-talet.

– En förklaring är att man har öppnat fler första linje-mottagningar. År 2014 infördes vårdformen ”första linjen psykisk ohälsa för barn och unga”, och då ökade mängden besök ytterligare, säger Anna Ohlis.

I gruppen vuxna upp till 70 år hade 15 procent kontakt med primärvården för psykisk ohälsa, en ökning med 15 procent, och i den äldsta gruppen syns ingen förändring.

– Det är helt i linje med den trend vi ser sedan tidigare. Pandemin har alltså inte påverkat trenden, säger Anna Ohlis.

Diagram med tre linjer. Antal besök i primärvård. — Figur: Antal personer per 1 000 invånare (18-69 år) med vård för psykisk ohälsa i primärvården, per månad år 2019–2021. Minskningen av andel personer med fysiska besök (blå linje) i början av 2020 kompenseras av snabbt ökande distansbesök med konsekvensen att den totala andelen personer med vårdbesök är relativt konstant (orange linje). En tydlig nedgång under sommaren syns alla tre år

Distanskontakterna är här för att stanna

Distanskontakterna inom vården för psykisk ohälsa har ökat under pandemin och rapportförfattarna bedömer att det är en utveckling som kommer att fortsätta.

– För vissa åldersgrupper kommer distanskontakter att utgöra en större andel av vårdkontakterna även efter pandemin. Det är viktigt att säkerställa att det inte skapar ojämlikhet i vården, eller att det sker på bekostnad av vårdens kvalitet, säger Anna Ohlis.

CES har tidigare undersökt vårdkonsumtion för psykisk ohälsa inom primärvård och specialistvård under perioden från mars år 2020 till och med september år 2020. Den nu publicerade rapporten är en uppdatering och kartlägger vården för psykisk ohälsa fram till och med december 2021.