Rapporten ger en översikt över befolkningens tillgång till grönska nära bostaden inom olika områdestyper (urban, suburban och rural), både i dag och över tid.
Vi har också undersökt om det finns grupper som är särskilt utsatta genom en för låg tillgång till grönska nära bostaden och sambandet mellan grönska, livskvalitet och hälsobesvär.
Resultaten i denna rapport visar att 3,55 miljoner personer, motsvarande 34,5 procent av Sveriges befolkning, bodde i miljöer med låga nivåer av bostadsnära grönska år 2019. Rapporten visar också att det finns vissa grupper i befolkningen som oftare bor i områden med en låg tillgång till grönska än vad andra grupper gör. Det var framför allt yngre personer (18–39 år), personer födda personer födda utanför Norden, ogifta, de med högskoleutbildning, låginkomsttagare och personer boende i flerfamiljshus som var exponerade för lägre nivåer av bostadsnära grönska än andra befolkningsgrupper. Tillgången till bostadsnära grönska berodde alltså på ett flertal socioekonomiska faktorer, vilket tyder på att det i Sverige, i likhet med internationella rapporter, är immigrantfamiljer, samt hushåll med låg inkomst, som oftare bor i områden med låga nivåer av omgivningsgrönska.
Studien fann ett U-format samband mellan livskvalitet och bostadsnära grönska, och en negativ association mellan mängden bostadsnära grönska och förekomst av självrapporterad pollenallergi. Förekomsten av andra självrapporterade hälsoproblem, speciellt hälsobesvär som kopplades till omgivningsmiljön, var lägre bland personer som var högexponerade för bostadsnära grönska än bland individer som var lågexponerade.
