Avhandling visar ojämlik vårdanvändning för psykisk ohälsa i Sverige

En ny avhandling visar på skillnader i hur olika grupper använder vård för psykisk ohälsa i Sverige. Trots att vården i stort är jämlik, finns det hinder som behöver rivas.

– För att minska ojämlikheten behövs det insatser som minskar trösklarna till vården, till exempel genom att sänka kostnader för vård och läkemedel, säger doktoranden Joseph Junior Muwonge.

Den 23 januari disputerar Joseph Muwonge, handläggare vid enheten för psykisk hälsa vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och doktorand vid Institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet. Avhandlingen analyserar sociala skillnader i vårdanvändning i förhållande till självskattad psykisk ohälsa.

Forskningsprojektet undersöker bland annat:

• hur vårdanvändningen har förändrats över tid inklusive under covid-19-pandemin,
• skillnader mellan olika socioekonomiska grupper och svenskfödda och utlandsfödda
• vilka insatser som kan minska ojämlikheten.

Forskningen bygger på vårdanvändning för psykisk ohälsa hos 80 000 vuxna och 3 500 ungdomar som har svarat på enkäter om sin psykiska ohälsa. 

Doktorander på CES

Jospeh Muwonge är en del av CES stora satsning på industridoktorander. Under fem år har han doktorerat samtidigt som han har varit anställd på CES enhet för psykisk hälsa.

– CES satsning på doktorander är en del av en långsiktig plan för kompetensutvecklings för att säkerställa framtidens bemanning. Det ger oss möjlighet att utveckla både ämneskunskap och metodfärdigheter som flera från CES kan ta del av och som vi kan tillämpa i våra uppdrag till regionen, säger Henna Hasson, verksamhetschef på CES.

Skillnader i vårdanvändning bland ungdomar

Joseph Muwonges avhandling visar att ungdomar från familjer med lägre socioekonomisk status oftare får psykiatrisk vård för diagnoser som ADHD och autism, men att de mindre utsträckning söker hjälp för depression och ångest. Det finns alltså ett behov av att förbättra tillgången till vård för dessa problem bland ungdomar med lägre socioekonomisk bakgrund.

Vårdanvändning bland vuxna

För vuxna visar resultaten att de med lägre socioekonomisk status använder mer vård för psykisk ohälsa än de med högre socioekonomisk status. Samtidigt visar studien att vuxna med lägre utbildning – trots måttlig till svår psykisk ohälsa – är mindre benägna att söka hjälp i primärvården.

Ojämlikheten ökade under pandemin

Studien visar också att personer födda utanför Norden i lägre utsträckning använder vård för psykisk ohälsa än svenskfödda, och denna ojämlikhet ökade särskilt under pandemin.

– För att öka tillgängligheten under pandemin ökade utbudet av digital vård. Digitaliseringen av vården kan ha ökat ojämlikheten genom att den gynnade dem med högre socioekonomi, unga och svenskfödda i högre grad än dem med lägre socioekonomi, äldre och utrikesfödda, säger Joseph Muwonge. Han menar också att det kan se annorlunda ut i dag då digitaliseringen är en mer integrerad del av vården.

CES publicerar rapport på svenska

Senare under året publicerar CES en rapport på svenska med en del av resultaten från avhandlingen som är kopplade till Region Stockholm.

Läs avhandlingen:

Equity in Mental Healthcare Use in Sweden: Need -Adjusted Utilisation Rates, Trends, and Modifiable Factors (openarchive.ki.se)

Publicerad 2026-01-22