Kartläggning av självmord hoppas bidra till ökad kunskap

Varje år tar cirka 300 personer i Stockholms län sina liv. En kartläggning av vårdkontakter hos personer som avled i självmord under 2015 visar att en majoritet av dem hade haft kontakt med hälso- och sjukvården.

Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning (CHIS) och Karolinska Institutet har genomfört en kartläggning av vårdkontakter hos personer som avled i säkra självmord under 2015 i Stockholms län. Syftet med journalgranskningsstudien är att öka förståelsen för självmordsnära personer och deras interaktion med vården.  

Vårdkontakt inom ett dygn i 14,3 procent av fallen 

Journalgranskningsstudien visar att nästan 90 procent av de som avled i självmord hade kontaktat vården inom två år före dödsfallet. Av dessa hade 14,3 procent haft en vårdkontakt så sent som inom ett dygn före självmordet. Kvinnor hade generellt fler vårdkontakter än män under månaderna före självmordet, men denna skillnad minskade närmare dödsfallet. 

– De flesta har haft kontakt med den psykiatriska vården, men långt ifrån alla. Nästan en tredjedel hade enbart kontakt med primärvården eller den somatiska specialistvården under de sista två åren i livet, säger Inga-Lill Ramberg, Med. Dr. och handläggare vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP). Det betyder att även dessa vårdgrenar har en viktig funktion att fylla i det självmordspreventiva arbetet.

Flera av de personer som besökt en läkare under den sista månaden före sitt självmord hade dokumenterade psykosociala påfrestningar, såsom relationssvårigheter, ensamhet, mobbning, diskriminering och hemlöshet. Vissa framställdes i journalerna som att de levde med högre belastning, med flera noterade psykiska och psykosociala besvär. 

Hög andel utsatta bland unga personer 

I åldersgruppen 0–24 år hade nästan alla individer sökt vård någon gång under de sista två åren före sitt självmord. Över hälften hade haft någon form av vårdkontakt fyra veckor före sitt självmord, och var tionde person hade haft en vårdkontakt inom ett dygn före självmordet. 

Hos nästan hälften av ungdomarna fanns det journalnoteringar om relationsproblem eller problem relaterade till skola eller arbete, och mer än var tredje hade noteringar om pågående missbruksproblematik. Nästan varannan ung i Stockholm hade journalnoteringar om att de varit utsatta för våld, hot eller övergrepp någon gång under sitt liv. I övriga delar av landet, och motsvarande urvalsgrupp, var det däremot knappt var fjärde ung person som hade samma dokumenterade erfarenhet.

– Det är anmärkningsvärt att nästan varannan ung person i Stockholm som tagit sitt liv har dokumenterade erfarenheter av våld, hot eller övergrepp, säger Linda Karlsson, doktorand och handläggare vid NASP. Unga i Stockholm tycks generellt ha fler dokumenterade psykosociala påfrestningar jämfört med unga i övriga landet, vilket väcker frågor om både skillnader i riskfaktorer och i hur vården uppmärksammar och dokumenterar dessa händelser. 

Läs rapporterna

Under åren 2020–2022 granskades journalerna i IT-journalsystemet Take care från psykiatri, primärvård och somatisk specialistvård för de 230 individer som enligt Dödsorsaksregistret avled i säkra självmord under 2015 i Stockholms län.

Journalgranskningsstudie – Självmord i Stockholms län 2015. Delrapport 1: Journaldokumenterad vårdkonsumtion, besvär och psykosociala påfrestningar

Journalgranskningsstudie – Självmord i Stockholms län 2015. Delrapport 2: Psykosociala faktorer dokumenterade bland unga 0–24 år

 

Kontakt

Illustration: Adobe Firefly