Mer vård för psykisk ohälsa under pandemin

Något fler personer har fått vård för psykisk ohälsa i Region Stockholm under våren och sommaren 2020, jämfört med samma period 2019. Vården har klarat det genom att snabbt övergå till distanskontakter. Däremot pekar inte vårdkonsumtionen på någon ökning av nydebuterad psykisk ohälsa, utan snarare på att återbesök ökat något bland redan sjuka. Det visar en ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES).

Heltäckande bild av vårdkonsumtion för psykisk ohälsa 

I en ny rapport kartläggs vårdkonsumtionen för psykisk ohälsa i Region Stockholm under våren och sommaren 2020, och jämförs med motsvarande konsumtion år 2019. Rapporten ges ut av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och är den första att ge en heltäckande bild av hur vården för psykisk ohälsa påverkats under coronapandemin.  

– Rapporten inkluderar både specialistvården och primärvården, vilket är viktigt eftersom det är just inom primärvården merparten av psykisk ohälsa behandlas, säger Anna Ohlis, överläkare vid CES och rapportens författare. 

Något fler har sökt vård för psykisk ohälsa under pandemin  

CES rapport visar att vården för psykisk ohälsa i Region Stockholm ökat lite under pandemin. Mellan 1 mars och 30 september 2020 har något fler personer fått vård för psykisk ohälsa, än under samma period 2019. Detta trots att andelen först minskade under pandemins början.  

– För vården har det inneburit en snabb övergång till att ha distanskontakt med de vårdsökande, vilket också gjort att man klarat av en något ökad vårdkonsumtion, säger Anna Ohlis. 

En ökning ses främst bland barn och unga inom primärvården, men också i viss mån bland vuxna. Mellan 1 mars och 30 september 2020 hade 2,9 procent av alla 0–17-åringar i Stockholms län kontakt med primärvården för psykisk ohälsa. Samma period år 2019 var andelen 2,4 procent. Bland 18–69-åringarna ökade motsvarande vårdkonsumtion från 10,7 procent år 2019 till 10,8 procent år 2020.

Bland äldre vuxna, över 70 år, minskade i stället vårdkonsumtionen för psykisk ohälsa marginellt, både inom primärvård och specialistvård.  

Inget stöd för nydebuterad psykisk ohälsa 

I alla åldrar minskade, generellt sett, andelen som gjorde nybesök i vården för psykisk ohälsa. Den ökade vårdkonsumtionen bestod alltså främst av återbesök, vilket kan tyda på att personer som redan har psykisk ohälsa fått ökade behov av vård under pandemin.  

Rapporten ger därmed inget stöd för att det skulle finnas en stor ökning av nydebuterad psykisk ohälsa. Men det går inte att utesluta att personer, i synnerhet de äldre, med nydebuterad psykisk ohälsa haft svårare att etablera vårdkontakt under den här perioden. 

Det är något som är viktigt att utreda, menar Anna Ohlis.  

– Till exempel de ökade kraven på att ha distanskontakt med vården kan ha gjort det svårare för vissa att söka psykiatrisk vård under pandemin. Det behöver vi ta reda på. Vi behöver också utvärdera upplevelsen av den vård som getts – både ur givare och patienters perspektiv, säger Anna Ohlis.  

Publicerad 2021-02-10