Bild av förstasidan på skolmatsverige.se. Bild på mat och knappar med webbsidans innehåll.

Ny forskning visar att SkolmatSverige leder till bättre skolmat

Användning av SkolmatSverige leder till att skolmaten får högre näringskvalitet. Det visar ny forskning som har publicerats i Public Health Nutrition.

Utvärderad över sjuårsperiod

SkolmatSverige är ett webbaserat verktyg som hjälper skolor och kommuner att utvärdera och utveckla skolmåltidens kvalitet.

Verktyget består av tre områden, mat, miljö och skola, och innehåller tio enkäter som utvärderar olika kvalitetsaspekter av skolmåltiderna och ger automatisk återkoppling. Utvecklingen tog fart 2010 när det blev känt att skollagen skulle börja ställa krav på näringsriktighet från 1 juli 2011.

I en ny forskningsrapport, som publicerats i Public Health Nutrition, har verktyget utvärderats vad gäller förändringar i måltidens näringskvalitet över en sjuårsperiod.

Förbättring över tid

Mellan år 2012 och 2019 har totalt 1500 grundskolor i 223 kommuner bedömt måltidens näringskvalitet totalt 4141 gånger. Näringskvaliteten bedöms utifrån innehållet i en skolmeny, där man ser till fyra näringsämnen som är erkänt svåra att uppfylla nämligen järn, fiber, vitamin D och fettkvalitet.

Över tid kunde forskarna se en tydlig förbättring. Andelen grundskolor som uppfyllde alla fyra näringskriterier ökade från 11 procent läsåret 2012/13 till 34 procent läsåret 2018/19. Men eftersom lagen infördes strax innan SkolmatSverige blev allmänt tillgänglig måste detta ses som en kombinerad effekt av lagen och av verktyget. Lagen i sig hade dock en mindre effekt på skolmåltidernas näringsinnehåll vid första användning av verktyget, enligt studien, vilket påvisas av att det inte syntes någon förbättring mellan läsåren 2012/13 och 2018/19 för skolor som var förstagångsanvändare. Däremot ledde lagstiftningen till många andra positiva effekter som att kommunerna införde egna policys för offentliga måltider.  Lagstiftningen innebär sannolikt också att fler skolor använder verktyget.

Återkoppling viktig för förbättringen

För att få en uppfattning om effekten av verktyget i sig undersöktes 774 grundskolor som hade använt verktyget upprepade gånger. Forskarna undersökte om de som hade använt verktyget oftare hade bättre resultat än de som hade använt det färre gånger. Analysen visar att skolor som hade använt verktyget flera gånger i högre utsträckning uppfyllde näringskravet. För varje extra utvärdering blev det alltmer sannolikt att skolan uppfyllde näringskravet, och det blev dubbelt så sannolikt att näringskraven uppfylldes om skolan dessutom hade tagit del av återkopplingen som ingår.

Resultatet justerades för skolans geografiska läge och tid sedan lagändringen, och gällde oberoende av om det var en privat eller kommunal skola, andel elever med utländsk härkomst eller föräldrars utbildningsnivå. Ett viktigt resultat var att användningen av den genererade resultatrapporten var en starkare bestämningsfaktor än antalet gånger som verktyget hade använts, vilket understryker betydelsen av aktiv återkoppling.

Sammanfattningsvis visar forskningsrapporten att skolmåltidskvaliteten har förbättrats avsevärt under sjuårsperioden, som en kombinerad effekt av kravet i skollagen och aktiv användning av verktyget SkolmatSverige.

- Det här resultatet är mer eller mindre unikt och något Sverige kan dela med sig till resten av världen, säger Liselotte Schäfer Elinder, en av studiens författare, handläggare och adjungerad professor, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin och Karolinska Institutet.

Slutsatser i sammanfattning

1) Nationell lagstiftning kan ha både en direkt och indirekt positiv effekt på måltidskvalitet.

2) Användningen av SkolmatSverige leder till förbättring av skollunchens näringskvalitet.

3) Effekten blir större när utvärdering återkopplas till användarna och används.

4) Det finns fortfarande förbättringspotential för svenska skolmåltider ur näringssynpunkt. Kravet på vitamin D och fettkvalitet är svårast att nå.

 

Läs forskningsartikeln:

Emma Patterson, Filip Andersson, Liselotte Schäfer Elinder. What works to improve school lunch nutritional quality – legislation or self-audit? Public Health Nutrition 2022. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35356862/

 

Fakta: SkolmatSverige

SkolmatSverige utvecklades av forskare vid Region Stockholm och Karolinska Institutet i samarbete med Livsmedelsverket, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket och Skolverket med flera. I dag tillhandahålls SkolmatSverige av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES). Det är kostnadsfritt för alla grundskolor i Sverige, varav drygt hälften har anslutit sig sedan start. Enkäterna i verktyget fylls som regel i av kökschefen eller annan måltidspersonal, alternativt en representant från skolledningen eller kostchefen i kommunen.

Länk till SkolmatSverige: www.skolmatsverige.se

Kontakt

Josefin Lindroth

Projektledare
SkolmatSverige och Matguiden