Längre pollensäsonger i Stockholm utmanar vård och stadsplanering

Klimatförändringarna har inverkan på pollensäsongerna i Stockholmsområdet. En ny rapport visar att säsongerna startar tidigare, pågår längre och att pollenmängderna ökar. För hälsofrämjande verksamheter och beslutsfattare innebär utvecklingen ökade krav på strategisk planering inom både hälso- och sjukvård och stadsutveckling.

Rapporten från Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), Region Stockholm, bygger på mer än 50 års kontinuerliga pollenmätningar i Stockholm (1973–2024). Resultaten visar på bestående förändringar som har tydliga kopplingar till ett varmare klimat. Högre temperaturer gör att växterna utvecklas snabbare, vilket påverkar både säsongsstart och pollenproduktion. Forskare tror även att högre halter av koldioxid i atmosfären är en bidragande faktor till den ökade tillväxten.

Ökade hälsobesvär och miljardkostnader för samhället

Förändringarna innebär att personer med pollenallergi exponeras under en större del av året, med risk för kraftigare besvär. I den senaste miljöhälsorapporten uppgav 43 procent av invånarna i Stockholm att de har pollenallergi – en ökning med 13 procent sedan år 2007. Denna ökning beror sannolikt på flera samverkande faktorer, såsom förändrad immunologi och diagnostik, och kan inte kopplas direkt till klimatförändringarna.

Förutom minskad livskvalitet, störd sömn och påverkad prestationsförmåga i arbete och skola leder utvecklingen till en ökad belastning på hälso- och sjukvården. Det handlar också om stora samhällsekonomiska effekter. År 2016 uppskattades kostnaderna för pollenrelaterade hälsokonsekvenser i Sverige till cirka 13 miljarder kronor per år, där merparten utgörs av indirekta kostnader som sjukfrånvaro och produktionsbortfall.

– Det är en stor kostnad och ett stort lidande för dem som lever med pollenallergi, säger Mare Löhmus Sundström, docent i miljömedicin vid Karolinska Institutet och verksam vid CAMM, som har lett forskningsstudierna.

Relevanta resultat för beslutsfattare och planerare

Rapportens resultat är direkt relevanta för beslutsfattare och professioner inom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Bland annat understryks behovet av förbättrade prognoser, fortsatt långsiktig övervakning och ökad kunskap om hur klimatförändringar påverkar allergirisker.

Rapporten lyfter även fram stadsplaneringen som ett viktigt verktyg i det förebyggande arbetet. Genom strategiska val av växtarter och medveten utformning av regionens grönområden kan kommuner och beslutsfattare spela en aktiv roll i att minska den framtida hälsobelastningen i samhället.

Fakta: Så har pollensäsongerna förändrats (1973–2024)

Analysen av 50 års data visar att förändringarna har blivit allt tydligare. Förändringarna varierar stort mellan olika arter:

• Alm: Säsongen börjar omkring 31 dagar tidigare och är totalt cirka 21 dagar längre.
• Björk: Säsongen börjar omkring 16 dagar tidigare och är totalt cirka 9 dagar längre.
• Gräs: Säsongen är cirka 19 dagar längre, främst på grund av att den slutar omkring 12 dagar senare. Den totala pollenmängden har också ökat.
• Gråbo: Säsongen är cirka 40 dagar längre och slutar omkring 34 dagar senare.
• Ek och hassel: Har fått ökade pollenhalter i luften över tid.

Här kan du ta del av rapporten:

När våren kommer tidigare och hösten varar längre, i sin helhet

Foto: Pollen, Alex Jones

Publicerad 2026-06-09